Går i graven

Nu står det klart att Bonnier Tidskrifter lägger ner Antikvärlden.
Någon som är förvånad?
Inte jag.
Inte heller flera av mina trogna läsare.
Någon?
Inte det.

Jag har tidigare skrivit om det utarmade upplägget som Antikvärlden och Antik & Auktion haft fram tills idag.
Det återstår att se om det blir någon förändring i samband med nedläggningen.
Kommer den att påverka innehållet i Antik & Auktion.
Kanske i en ny riktning?
Det är knappast troligt.
Man är helt beroende av de stora annonsörerna och de lokala (läs Stockholm) aktörerna för att det ska bli någon förändring.
Bonnier Tidskrifter kommer att satsa på tidskriften Hem & Antik, då trenden nu är att inreda hemmen tryfferade med antikviteter och udda föremål.
Jag har köpt några lösnummer av magasinet och jag kan säga att jag inte imponerats av innehållet.
Antikvärlden kommer att läggas ned i januari 2015 och jag kommer då att recensera ett nummer av Hem & Antik.
Man vet aldrig, det kan ju bli riktigt bra.

Nedan finns länkar till mina tidigare inlägg i frågan.
Läs även kommentarerna.
Kommentera gärna detta inlägget.

Nu får det vara slut.
Brev till redaktionerna. 
Svar från redaktionerna
 

Skumma antikhandlare

Plötsligt känner jag mig förflyttad till Badger's Drift i Midsomer.
Från alla håll kommer medlemmar i vandringssällskapet "The Grasshoppers".
Dagens vandring kommer att avslutas med ett par öl på puben The Blind Beggar.
Den dramatiskakyn är som hämtade ur filmen Moln över Hellesta.
Snart kommer tre att vara mördade på de mest utstuderade sätt.

Jag har gjort reflektionen att det finns väldigt många skumma antikhandlare i Midsomer.
En missförstådd yrkesgrupp.

Fina traditioner

Inbjuder grannarna till skvaller och avund genom att klockan 12:36 gå till brevlådan endast iförd morgonrock.
En fin tradition.
Jag har aldrig varit ett fan av pyjamasar, morgonrockar, mustaschhållare eller något annat i den vägen.
Sova, det ska man göra obehindrat.
Men när jag hittade denna färgglada kreation kunde jag inte låta bli.
Den är så grillig att man blir klarvaken i rappet.
Den färgsprakar så mycket att min Canon inte kan hitta fokus, såvida man inte plockar fram den lilla etiketten förstås.
Undrar om någon reklammakare är medveten om detta?

Dagens vedermödor har varit hanterbara.
Jag har skickat e-post till Bukowskis med ett godkännande av föreslaget utrops- respektive bevakningspris.
Man kan tycka att det skulle räcka för en dag, men det blir förmodligen mer jobb.

Min nya uppdragsgivare har uttryckt önskemål om att lagret till viss del behöver förnyas.
Jag har den grannlaga uppgiften att sköta urvalet.
Det kanske är lika bra att sätta igång redan idag.
Men, först en engelsk frukost, dusch samt rakning.
Note to self: Uppsättning av håret.

Toppdomän

Den här domänen har jag haft i många år, men inte använt i någon större utsträckning.
Det kanske finns någon som är villig att överta den mot en rimlig peng?
Även Antique-bilen kan vara till salu, detta till förmån för nya äventyr.

Blaskor på tapeten

Minnesgoda läsare tänker genast på min sågning av den etablerade antikmagasinen, läs sågningen här.
Jag skickade ett brev till de båda redaktionerna
De utpekade tidskrifterna gick i svaromål.
Viljan till förnyelse lyste med sin frånvaro.
Vem vill trampa de stora elefanterna, handlarna och auktionshusen, på tårna?
Behöver jag säga att jag inte saknat, varken Antik & Auktion eller Antikvärlden?

Glädjande nog har jag funnit ett magasin som känns fräscht och som ligger helt i tiden.
Kloka hem.
Ledord som hållbarhet, miljö, grön design, hållbara material, plastbanta och tidlöshet gör mig glad.
Bara det faktum att orden riva och onödigt förekommer i samma mening gör mig tårögd.
Om ni funderar på att förnya ert läsande och söker något fräscht, testa Kloka hem.

Bilder från ett av inredningsreportagen.
Allmoge, barock, tenn, böcker, naturligt slitage.

Form och fantasi.
Nya användningsområden.
Riktigt kul.

Massivt trä, granit, äggoljetempera, kemikaliefritt.
Bara fina ord.

Auktionshus - Bäst i test

Ett loppisinköp en söndag i slutet av sommaren.
Men, vad är det vi köpt?
Mina erfarenheter av riktigt gamla möbler härstammar alla från det som kallas allmoge.
Jag började med att kontakta Nicklas Cederqvist på Cederqvists Antik & Vin i Stockholm, ehuru jag känner stort förtroende för honom.
Nicklas gav ett utlåtande som vi är fullt nöjda med, samtidigt väcktes tanken på att testa några av de större auktionsfirmorna i Sverige.
Hur kommer de att svara och hur lång tid kan man förvänta sig att det tar innan man får någon form av besked?

Jag skickade elva högupplösta bilder på möblemanget till vart och ett av företagen.
Fotografierna visade hela gruppen, detaljer i snideriet, lagningar samt undersidor.
Brevet löd som följer:

Hej,

Jag bifogar bilder på ett möblemang vi nyligen fått in.
Den här typen av möbler har vi ingen större erfarenhet av.
Kan det vara något att sälja på auktion hos er?
Gruppen är i behov av restaurering.
De är renoverade, förmodligen under 1930- eller 40-talet, på ett sätt vi inte är bekanta med.
Soffans ena framben har lossnat och lagats på ett hemskt sätt med spikar. 

Vid Gott Humör!

Breven, eller snarare e-posten skickades samtidigt till Lauritz.com, Bukowskis,
Skånes Auktionsverk, Helsingborgs Auktionsverk, Stockholms Auktionsverk och
Uppsala Auktionskammare.

Skånes Auktionsverk är reptilsnabba med sitt svar, det tar bara tre timmar.
Svaret är summariskt men med mycket luft mellan raderna blir det ganska långt om ej fylligt.

Hej

Vi kan sälja gruppen i gustaviansk stil på auktion.

Vänliga hälsningar/Kind regards

Uppsala Auktionskammare är tvåa på bollen med ett svar efter 15 timmar.

Hej Thomas och Anna

Tack för bilderna.

Möbelgruppen i Louis XVI-stil har ett samlat värde mellan 3000-6000 kronor på auktion. Skicket är inget problem för auktionspubliken. Vi tar gärna emot gruppen för försäljning, dessvärre kan vi dock inte bistå med transport, men ni är varmt välkomna till oss under nedanstående öppettider........etc.

Varmt välkommen!

Vänlig hälsning,

Jag tycker andra meningen är lite kul. Skicket är inget problem för auktionspubliken.

Tre timmar senare svarar Lauritz.com.

Bäste Thomas och Anna

 

Tack för ert mail.

Gruppen är fin, med skurna detaljer i trä och en rätt snygg förgyllning. Dock verkar den vara i rätt dåligt skick, så som du beskrev. Vid en auktion hoss oss skulle stolarna betinga ett utrop av 3000 SEK och soffan ca 1000, tillsammans 4000 SEK och ni är välkomna!

En värdering är ett uppskattat marknadsvärde......
Med vänlig hälsning/Best regards/Mit freundlichen Grüßen

Stockholms Auktionverk tar elva dagar på sig för att svara.

Hej,

 

tack för din förfrågan.

​Vi har granskat bildmaterialet och bedömer utifrån det att det sannolikt rör sig om 1800-talsmöbler, vi säljer dem gärna på vår onlineauktion i Magasin 5 Frihamnen med preliminärt utrop 10 000-12 000 för hela gruppen. Dock måste vi undersöka den ordentligt innan för att säkra värderingen, är den äldre ser prisbilden såklart helt annorlunda ut. Välkommen in, vi har öppet vardagar 13-17.

Vänliga hälsningar

Efter tretton dagar kommer ett svar från Bukowskis Market Malmö, då har mina bilder och e-post hunnit passera flera avdelningar på Bukowskis.

Hej, 

Visst kan vi sälja ett sånt möblemang i gustaviansk stil. 

Utrop runt 6.000kr bev 4.800kr

mvh

Helsingborgs Auktionsverk valde att inte svara.
På deras hemsida kan man trots det läsa:
MAILA BILDER

Det går bra att maila bilder till oss med föremål som man önskar sälja. Detta görs till info@hav.se. Utifrån bilderna gör vi en ungefärlig bedömning av värdet. Självklart finns det inget säljtvång.

Vilken auktionsfirma skulle ni valt?

Utförsäljning

Verksamheten upphör.
Skåp ska tömmas, hyllor ska rensas, kartonger ska vittjas, lådor ska länsas, lokaler ska evakueras.
Flaskor ska...ja....nä...

Jag drar mig tillbaka.
Om ni vill uppdatera ert lager, förnya ert hem, om sedlar bränner hål i fickan, kontakta mig.

What the Hell

Jag har också sagt att jag ska hålla på med antik och företag så länge det är roligt.
Jag tror till och med att jag sagt det förr, det är inte så roligt längre.
Det som ger mig en kick är att hitta fynden.
Jag är ingen förvaltare.
Jag vill inte ha saker i lager längre än en vecka, möjligen två.
Efter det är fynden kvar på övertid.

Jag vill att mina kunder ska bli lika glada som jag en gång blev, när de upptäcker fynden jag har till salu.
Det händer alltför sällan.
Med konkurrens i form av välgörenhetsorganisationer, kyrkor, gratisarbetare och svartsäljare är steget till nolltaxering inte långt.
Jag har varit medlem i FAK, Förenade Antik- och Konsthandlare, sålt på större och mindre mässor och på nätet och i butik.
Det har inte hjälpt.
Om man som jag vill bo på landet eller iallafall i någorlunda sund miljö finns ingen uppsjö av kunder.

Jag är förmodligen ingen bra försäljare.
Mitt tålamod med buttra, snåla, prutande kunder är förbrukat.
Jag vill bara träffa trevliga, glada människor.

Jag har naturligtvis under de här femton åren träffat många trevliga och glada människor.
Det är dom som har varit den stora behållningen.
Tyvärr kan jag nog inte leva på dom, inte ens om jag frågar snällt?

Under det senaste halvåret har jag, i gott sällskap, vänt och vridit på problemet för att hitta en ny infallsvinkel.
Kan det kombineras med något annat?
Vill jag lägga ner ytterligare timmar per dygn?
Jag hittar inget alternativ som känns lockande.

På något sätt får jag försöka bli av med mitt lager.
Det känns inte heller frestande, men det kanske lättar efter ett tag?

Jag kommer att fortsätta skriva här, då mest om det jag säljer.
Mer kåserande, fabulerande inlägg lägger jag upp på min nya blogg Strålande tider Härliga tider.
På så sätt kan jag separera det gamla från det nya.

Så.
Nu har jag sagt det som inte bör sägas.
Återstår att se vad som händer.

Mönster

Detta handlar om att bryta gamla vanor.
Alla som har försökt vet att det är antingen skitsvårt, extremt svårt eller helt omöjligt.
Om man idag vill vara en framgångsrik företagare eller vanlig människa i karriären är det viktig att synas, att bygga sitt varumärke och att vara allestädes närvarande.
Du måste se till att vara ständigt uppdaterad på Facebook, Instagram, Twitter, bloggen och hemsidan.
Hur många besökare idag?
Kolla statistiken både här och där.
Hur många gillar?
Hur många hjärtan?
Inga kommentarer på det senaste blogginlägget?
Existerar jag över huvud taget?
Bäst att fråga på Facebook.
På bilden ovan ser vi den nya typen av företagare.
Livsnjutaren.
Pengar och karriär är inte längre så viktiga.
En kopp kaffe i vårsolen, lutad mot södervägg.
Ingen vet säkert att jag finns just nu.

Nåja, förutom antikhunden Balder Karlsson och den här nye ploppen.
En isländsk fårhund som äter allt.
Näringstillgången på Island är förmodligen ytterst mager, det gäller att äta allt.
Får det plats i munnen är det mat.

Får man plats under köksskåpet bor man där.

Av miljöskäl byter vi successivt ut plastföremål i hushållet mot rostfritt.
Det både känns fräschare och ser trevligare ut.
Jag tror att rostfritt kommer att få en renässans, kom ihåg att ni läste det här först.

Dagens kuriositet är det här kitet, avsett för ungdomar och förstagångsrakare.
Tävlingsformuläret är daterat till 1962.
Då hade jag många år kvar till min premiär.
Föga anade befolkningen i början av 60-talet att stora delar av mänskligheten skulle spendera en stor del av sin tid framför en bildskärm, med tillgång till enorma mängder kunskap, bilder, ord, filmer, glädjeämnen och allsköns elände.
Ej heller att grannens politiska hemvist var tvärtemot ens egen, att det fanns närliggande minkfarmar i lönndom, att Perssons grabb tillverkade bomber, att Jönsson åker till Thailand fyra gånger om året och går på strippbarer, att man skulle hitta sin stulna cykel på Blocket eller vad Nisse och Carina äter på fredagskvällarna.
Allt finns på nätet.

Jag finns numera på Facebook mellan 19.00 och 21.00 måndagar då hustrun ändå är är utflugen.
Det känns lagom.
Dessutom blir det tid över till annat

Livet hemma

Det händer mycket nu.
För någon vecka sedan var det ett hemmahos-reportage i Skånska Dagbladet.
En bra artikel, bra bilder och Balder Karlsson i högsätet.
Alla inredningsreportage med självaktning har minst en renrasig hund.
Gärna lantras eller jakthund.
Thomas har en dansksvensk gårdshund och Anna har en isländsk fårhund.
Varje dag går de en långpromenad och inspekterar ägorna för att sedan ägna sig åt det goda livet.
Thomas är ofta på inköpsresor och tar hem nya saker till inredningsfirman.
Anna är idéspruta och ägnar sig åt nyskapande trädgårdsarbete.

Jag hoppas texten går att läsa.
Här är vår filosofi i sammandrag.

Radarparet i arbetsrummet där en del av alla nya idéer föds.
På hyllan en hyllning till barndomen.
Det är viktigt att plocka fram sexåringen inom sig, att  leva, leka, skratta och älska.

Inköpslista på sidan 84.

Överraskningar och Trendbrott

För några dagar sedan fick vi hem ett exemplar av ELLE Decoration, tidigare ELLE Interiör.

Till min glädje hittar jag fyra annonser som trycker på långsiktighet, och det innan jag hunnit till magasinets innehållsförteckning.

Andra uttryck som återfinns i annonser är Tradition, Småskaligt hantverk och Unna dig giftfria väggar.

Jag tycker det är riktigt skönt att slippa slitochsläng-mentaliteten som på senare år urartat till köpochsläng.
Idag hinner man inte ens slita på inköpen innan de är mogna för att kasseras.

Buy now keep forever.

Det gillar jag.

Bland övriga annonser sticker Kvänum kök ut.
Annonsen sträcker sig över två sidor.
Det är en bild på ett kantigt, nästan sylvasst, sterilt kök i vitt, grått och mullvad.
En liten företagslogga skvallrar om att här tillverkas kök minsann.
Utan den lilla faktarutan hade det lika gärna kunnat vara december i obducentföreningens kalender.

Övriga glädjeämnen är två hemmahosare.
Nils Ströyer Christophersen, grundaren av designbyrån FRAMA.
Han målade sin nyinköpta lägenhet vit, och ångrade sig när han såg resultatet.
Bara det är värt en eloge.
Resultatet blev istället en rå yta med känsla av tjugotalets arbetarbostad.
Utanpåliggande el. Läckert.
Nadia Tolstoy och Jan Sandbladh.
Färg! Glädje! Lekfullhet! Färg!
Rubriksättaren har valt att kalla artikeln: Med känsla för funktion.
Fullständigt obegripligt.
Den borde heta: Med fantasi och lust.
När det skrivs om vita hem pratar man aldrig om funktion.
I Tolstoys och Sandbladhs spännande och annorlunda hem är funktion helt plötsligt väldigt viktigt.

En överraskning av det mer otrevliga slaget fick Nicklas Cederqvist med bloggen Antikmonologen.
Nicklas har med en god portion civilkurage påtalat bristerna i de stora auktionshusens beskrivningar av föremål, framförallt de med asiatiskt ursprung.
Detta har bland annat resulterat i att polisen gjort ett tillslag på Uppsala Auktionskammare och beslagtagit ett tjugotal föremål av elfenben.
Nu har Uppsala Auktionskammare avslutat Nicklas Cederqvists konto hos dem, detta utan att redovisa något skäl till åtgärden.
Man kan fundera på om det inte handlar om den rättmätiga kritik som Nicklas riktat mot auktionsbranschen i ett flertal blogginlägg.
Läs gärna hela historien på Antikmonologen.

Jag har tidigare kontaktat Antikvärlden och Antik & Auktion och efterlyst en uppryckning.
Upprinnelsen finns i ett blogginlägg som heter Nu får det vara slut.
Jag återkommer igen till det faktum att branschen består av ett kotteri av väldigt få människor och företag.
Detta är, enligt mitt sätt att se det, inte bra för den stora gruppen av samlare och intresserade av antikviteter.
Faktum är att jag redan sett alldeles för många exempel på protektionism i toppen av branschen.
Mångfald framför enfald!

Brev till redaktionerna

Hej!

Jag är bekymrad.
Som samlare, handlare och nostalgiker tycker jag att jag får ut allt mindre av er tidskrift.
Jag saknar nya grepp, spänning och fräschör.
Antik & Auktion samt Antikvärlden har rullat på i samma gamla hjulspår så länge nu att underredet börjar ta i.
Det går trögare och trögare och i förlängningen kanske ekipaget kommer att stanna helt.

I ett blogginlägg jag skrev för några dagar sedan uttryckte jag, att jag kommer att avsluta mina prenumerationer på ovanstående magasin.
Det intressanta (och alarmerande) är kommentarerna jag fått på mitt inlägg.
Samtliga, arton stycken så långt, har åsikter som inte skiljer sig nämnvärt från mina egna.
Mina bloggläsare är genuint intresserade av gamla saker, retro, vintage, att fynda och att lära sig mer.
Många av dem har egna bloggar och skriver om mässor, auktioner, fynd, loppisar, fusk, misstag, glädjeämnen ”och därmed förenlig verksamhet”.

När jag kollar tidningsstatistiken har tidningarnas upplagor minskat med 6,4 % (A & A) respektive 4,5 % (Antikvärlden) under förra året.
Sedan 2006 har Antik & Auktion tappat 26,2 %, Antikvärlden har minskat med 27,3 %.

Kan det möjligen vara dags att se över innehållet i era tidningar?

Jag, och fler med mig, ser fram emot ert svar.

Vid Gott Humör,
Thomas Sagergrim
Skaffaren

Bortom all räddning

Efter att ha tjänat mig väl under flera år har min kamera till sist gett upp.
Inte särskilt lägligt då jag är beroende av den för att kunna dokumentera allt jag har till försäljning.
Förresten är det väl aldrig lägligt?
Jag behöver köpa en ny och tar tacksamt emot tips som leder till ett bra köp.
Den här gången tänker jag satsa på en digital systemkamera.
Min gamla har varit suveränt bra till närbilder, fotografering av märkningar med mera.
Det har varit den stora fördelen.
Tips någon?

Den nakna sanningen

Henri och Henrietta är på plats.
Jag behöver ta in extrapersonal nu när jag säljer lagret.
Då båda är naturister blir det till att skruva upp värmen i lokalen.
Särskilt Henrietta drog blickarna till sig idag när vi bilade till lokalen.
Hon dröjde kvar en stund i bilen och genast var en glad man framme för att kontrollera synen...eller nåt.

Jag har byggt en rustik hylla i magasinet.
Det kan vilken finsmakare som helst göra som är någorlunda bekant med IKEA:s pysselmöbler.
Vem skulle inte vilja ha en liknande i hemmet?

Antikjakten

Nu har jag haft tid att titta lite på säsongens antikprogram.
Jag började med Antikjakten och har ännu efter sex program inte kunnat ta till mig upplägget.
Peder och Tom far runt Sverige i ett rasande tempo körandes produktplacerade? Jaguarer.

När man kommer fram till ett privat hem är det skillnad om man bor i slott eller koja.
Efter pokulerande om ett intressant föremål är det ibland dags för en avslutande fika.
I "finare" hem dröjer sig Peder kvar och rotar runt på egen hand.
Dock bara i finare hem, inte hos de mindre bemedlade.

Efter antikjägarnas besök sjunger värden eller värdinnan parhästarnas lov, något som redan efter tre avsnitt ter sig lite krystat.
Efter fem avsnitt skruvar jag på mig, det börjar kännas obekvämt.
Samtidigt undrar jag vad de andra tyckte, de som inte uttalade sig i TV?

Dialogen mellan de två experterna har inte det naturliga flytet, det är förmodligen inrepeterat.
- Det här var fint! utbrister man ibland trots att man knappt hunnit in i rummet, än mindre sett vad som finns där.

Det här är lite för mycket trams för min smak.
Även succén Antikrundan har blivit tramsigare under senare tid.
Jag tänker främst på Knut Knutssons och Max Sjöbergs framfart i kön till inspelningarna.

Märk väl att jag inte vänder mig mot Peder och Tom som personer.
Jag frågar mig istället vart antikprogrammen är på väg?
Varför måste man ta in det flåshurtiga i program som handlar om intressanta, många gånger unika, ibland dyrbara och understundom tidlösa föremål?

Gods IV

Idag utförde jag det stora och viktiga testet av rampen.
Jag lastade mitt stora glasade kuriosakabinett på "pirran" (säckkärran för sörlänningar) och provade om rampen skulle fungera.
Skåpet ser litet ut på bilden men i verkligheten är det en handfull.
Det var lite trixigt med två nittiograders svängar men det fungerade alldeles utmärkt.
Dessutom är lutningen sådan att det gick lätt trots att möbeln är svintung.
Skönt att kunna lasta solo, det betyder mycket.

Bilder på det som går till auktion.

Jag kommer att lämna till Hebergs auktioner och Långaryds auktioner.
Datum i Långaryd är satt till 28/7 kl. 10.00.

Drive-in

Nu har jag kontaktat några auktionsfirmor och handlare för att rensa ut det mesta av lagret.
De av mina läsare som snarast vill befria mig från sällsynta, ovanliga, lustfyllda, nostalgiframkallande prylar och möbler är hjärtligt välkomna att botanisera bland fynden.
För fynd är det!
Kan man åka till Ullared kan man åka till Ekenäs utanför Broaryd.
Sprid gärna detta.

På Gång

Nytt hem inköpt, nya saker på lager.
Här visas en del.
Först ut en soffa som, av någon anledning, får mig att tänka på en Buick 1957 års modell.

String med vita gavlar.

String med svarta gavlar.

Köksbänk i lösvikt

Sideboard

Fasan på antik pelare.

Golvur

Hylla 50-tal

Hushållsvåg i "kockumsfärger".

Hängfotogenlampa torparmodellen.

Vackert målad kista.