onsdag 15 juni 2016

Jag gillar filmer med lyckligt slut del II


Så kom det.
Kvittot på att insatsen var framgångsrik.
Härligt!
Fågelvägen är det knappt nio mil till Växjö.
Det höll hela vägen.

måndag 13 juni 2016

Jag gillar filmer med lyckligt slut

För två veckor sedan mötte jag snartnioåringen vid busshållplatsen.
Vi hade inte gått långt längsden hårt trafikerade länsvägen förrän snartnioåringen pekade på en förolyckad fågel.
Den hade kraschlandat med näbben före i det höga gräset, det var bara stjärten och vingspetsarna som stack upp.
Vi närmare kontroll visade det sig att det var en brevduva och att den levde.
Ena vingen var sned och ena benet verkade ha fått sig en rejäl smäll.
Vad göra?
Amatörveterinären i en vaknar till liv och de djurkrakar man vårdade i barndomen passerar revy.
- Vi får försöka klara den, säger jag till snartnioåringen.
- Kommer den att överleva?
- Jag har ingen aning, svarar jag, men vi måste försöka.


Vid en genomgång av husets bra-att-ha-saker dyker det upp en papegojbur, ett porslinsfat och en låg plastbytta att servera vatten i.
Första natten tillbringas utanför huset men sedan flyttade duvan upp på loftet för att inte störas av barn och hundar.
Det fick som synes bli ett lågt dukat kuvert då duvan låg på magen mesta tiden de tre första dagarna.
På bilden ovan står den på ett ben för första gången.
Kroppen ser fortfarande sned ut, ena vingen hänger lite grann.


Efter en vecka tar jag bort buren så att den kan röra sig fritt.
Den rör sig inte mycket då den fortfarande haltar svårt.
Nu går duvan under arbetsnamnet Dua, ett skånskt unisex-namn.
Vi har även fått kontakt med en representant för Kronobergs brevduveförening eller vad de nu kan heta.
Om inte duvan flyger på fredagen så kommer någon att hämta upp den under eftermiddagskvällen.
Ingen flyger, ingen kommer heller.
Dua har registreringsnummer S 87 2014



Dua brukar tillbringa eftermiddagarna med att filosofera och förmodligen att längta hem.
Benet används inte i någon större utsträckning, men lite provflax har det blivit under veckan.





På lördagskvällen, efter nära två veckors konvalescens, var det dags för en första provflygning.
Kvällen efter, på söndagen, var det ett omfattande flygande runt logen.
........flappetiflappetiflappetiflapp.........flappetiflappetiflappetiflapp.........flappetiflappetiflappetiflapp.



Måndag morgon.
Tomt.
Nu återstår bara städning.
Och...ett liv.

torsdag 9 juni 2016

Renovering av gamla utemöbler del 1


I vår bohemiska trädgård har vi tre gamla stolar i smide, utrustade med träsits.
Trädgården är bohemisk i så måtto att vi inte har något emot maskrosor, nässlor, tistlar eller annat ogräs.
Grannen som tillbringar hela dagar på knä i sin trädgård för att avlägsna alla sina maskrosor må tycka att det är vi som är bohemiska.
Kan så vara, men vi vill ha en trädgård med en mångfald av växter och djur.

Det var en parentes, vi har också en mångfald av trädgårdsmöbler.
Som synes har de här stolarna nått den grad av förfall då de inte längre är en njutning för någons rumpa.
På favorithustruns, tillika möbeltapetserarens, initiativ ska sitsarna nu bytas ut.


I egenskap av gammal garageråtta får jag uppdraget att avlägsna de fastrostade skruvarna och muttrarna.
Till min hjälp har jag en arbetsbänk som går helt i stil med uppdragets art.
Stil är A och O, rost och grånat trä är min melodi.
Jag har också satsat på vinkelslip, spårmejsel och en svetstång.
En öppnad burk Bullens pilsnerkorv får husera de gamla skruvarna och muttrarna.


För att få bort de gamla skruvarna och muttrarna använder jag vinkelslipen och skär ett spår i varje mutter.
Jag är noga med att inte köra för djupt, då skadar jag den underliggande metallen.
Det blir aldrig några snygga märken efter en vinkelslip.


Sedan tar jag en favorit, den låsbara svetstången, och skruvar bort det som återstår av muttern.
När det bara är någon millimeter gänga kvar brukar det aldrig vara något problem att lossa den.
Tänk på att metall blir brännhet när man bearbetar den med en slipmaskin.


Voilà! som fransyskan sade med benen i vädret.
Här har vi nu ett av tre paket trädgårdsstol.
Nu lämnar jag över till favorithustrun att tillverka nya träsitsar, de ska kläs med vaxduk har jag hört.
Jag återkommer snart med del två av projektet.