torsdag 11 december 2014

Går i graven


Nu står det klart att Bonnier Tidskrifter lägger ner Antikvärlden.
Någon som är förvånad?
Inte jag.
Inte heller flera av mina trogna läsare.
Någon?
Inte det.

Jag har tidigare skrivit om det utarmade upplägget som Antikvärlden och Antik & Auktion haft fram tills idag.
Det återstår att se om det blir någon förändring i samband med nedläggningen.
Kommer den att påverka innehållet i Antik & Auktion.
Kanske i en ny riktning?
Det är knappast troligt.
Man är helt beroende av de stora annonsörerna och de lokala (läs Stockholm) aktörerna för att det ska bli någon förändring.
Bonnier Tidskrifter kommer att satsa på tidskriften Hem & Antik, då trenden nu är att inreda hemmen tryfferade med antikviteter och udda föremål.
Jag har köpt några lösnummer av magasinet och jag kan säga att jag inte imponerats av innehållet.
Antikvärlden kommer att läggas ned i januari 2015 och jag kommer då att recensera ett nummer av Hem & Antik.
Man vet aldrig, det kan ju bli riktigt bra.

Nedan finns länkar till mina tidigare inlägg i frågan.
Läs även kommentarerna.
Kommentera gärna detta inlägget.

Nu får det vara slut.
Brev till redaktionerna. 
Svar från redaktionerna
 

lördag 29 november 2014

Olika dofter av jul


Stor julduk, omöjlig idag.


Ännu ett exempel på julduk som inte använts på fyrtio år


Lyxig duk söker slutförvaring.


Skunktabletter.


Ett intrikat mönster med möjliga biverkningar.


Detalj av eländet.

Nå, varför skriver jag i så negativa termer, jag som normalt sett är glädjen personifierad?
Jo, dessa dukar är tillverkade i början av plastens guldålder.
De äro mjuka, de äro feta, det äro oljiga och de luktar illa.
Inget man vill ha som fond till julgröten, rullsyltan eller skinkan.
Plastsanera er jul,
Bjud in doften av apelsin med nejlika, kanel och grädde till  risgröten och en pors till julbordet.
Naturliga dofter.

torsdag 13 november 2014

Eftersändning


Skaffaren finns inte längre kvar som företag.
Bloggen får vara kvar tills vidare.
Jag jobbar numera med Bohemicum Interiör.
Bohemicum - Bohemicums blogg - @bohemicuminterior på Instagram.


I fortsättningen utvecklar jag mina tankar från en upphöjd nivå på Stiernadotte.
De senaste tre inläggen är publicerade där.
Vi ses!


Bronsharen


I en mörka novembernatten har jag börjat bläddra i husorganet Gods & Gårdar.
Jag brukar, i mån av tid, göra en Hubert Norlén.
Det innebär att jag läser varje ord i magasinet, från pärm till pärm.
Resultatet blir att tidningen räcker länge, länge, och att man hinner reflektera över det som skrivits.
I detta nummer ska Carl Jan Granqvist, vars sovrum på Saxå herrgård jag besökt, bjuda på några delikata julrecept.
Jag tycker Carl Jan i sig är läcker, en fantastisk person.
Så långt som till sidorna med hans läckerheter har jag inte kommit än, men jag bör hinna dit före jul.

Jag fastnade den här gången för rubriken AKTUELLT ANTIKT.
Charlotte minns en smula nostalgiskt sin tid som värderingsansvarig på Stockholms Auktionsverk.
Det var viktigt att inte ta emot nytillverkade föremål.
Sedan kommer det intressanta, och jag citerar:
Auktionsverket har lyckats hålla denna linje när deras stadsauktioner flyttade till frihamnen under 2000-talet men på nätet är konkurrensen stenhård. Det räcker inte att sälja bra saker.
Sedan berörs sammanslagningen med Lauritz.com, deras 1,2 miljoner registrerade kunder samt 130.000 dagliga besökare.
Och som ett led i tillväxtstrategin har Lauritz.com även förvärvat Helsingborgs Auktionsverk.Jag undrar i mitt stilla sinne åt vilket håll utvecklingen pekar?
Ska vi ha ett Lauritz i varje köpcentrum?
Företaget har varit i blåsväder vid ett par tillfällen, nu senast i ett par artiklar skrivna av bloggaren Antikmonologen.

På nästa uppslag med antikviteter som; en fransk ljuskrona 60-80.000, hörnsoffa tidigt 1700-tal såld för 63.250 och ett franskt skrivbord i rokokostil värderat till 308.000 hittar jag, hör och häpna, nyproducerad bronshare som klubbats för 710 på Lauritz.com, värdering 2.200.
Jag ler mitt skevaste leende i skenet från min favoritlampa.
Är detta framtiden?
Kanske har jag lagt mitt sista bud hos de stora auktionshusen.

Nyproducerade bronsharar?
Bah!

Att resa inkognito


Trots att det är tätt mellan slott och herresäten här i Skåne tar det en hel del onödig tid att färdas på de allmänna vägarna.
Det är Skodaägare som kryssar fram mellan pensionsdagarna, ingen uppenbar brådska, ingen medvetenhet om vad som händer utanför flyglarna.
Vidare lokala bönder som visar upp en gigantisk dyngspridare på riksvägarna istället för att klädsamt visa upp en gödselstack bakom ladugården.
Polska långtradare fyllda med krimskrams avsett att månglas ut av nasarna på så kallade köpcentrum.
Bah!
Understundom måste jag färdas snabbt mellan viktiga möten och då är alla dessa fartkameror att betrakta som en olägenhet.
I detta nu sätter man upp två kameror på min väg till banken!
Häromdagen drog jag mig till minnes de många trevliga maskerader vi haft på Stiernshus och fick en strålande idé.
Varför inte resa inkognito?


Denna vecka reser jag som Cary Grant, visserligen en lätt berusad Cary, men en riktig gentleman.
Man kan naturligtvis välja att resa som Kalle Anka eller Calle Bildt, men stil är aldrig fel.
Några kanske rynkar på näsan åt detta pyssel men det kostar idag 1.500 kronor att köra 10 kilometer i timmen för fort.
För dom pengarna kan jag köpa en 24-årig Bunnahabhain.
Igår kväll satt hela familjen i brasans sken och klippte till familjen von Trapp.
Det är trivsamt att samlas kring ett gemensamt projekt.
Prova gärna ni också.
Det skulle vara kul att möta Groucho Marx.

Stiernshus


Vi som bor på Stiernshus är:
Thomas, som härstammar från två av de släkter bergsfogdar (Svinhufvud och Stjärna) som under medeltiden styrde och ställde på Stora Kopparberget i Dalarna,
Hustrun Anna, vars släkt kom från Ryssland i början av 1800-talet,
De två barnen Sigrid och Loke, gamla fina namn som återkommit under generationer.
Hundarna Balder och Gàski är trogna vänner.

Vi har bestämt oss för att i skrift dela med oss av det goda livet med hundar, antikviteter, konst, litteratur, trädgård och alla andra glädjeämnen.
Vad man kan göra och vad man bör undvika.
Råd och dåd.
I tid och otid.

måndag 20 oktober 2014

Lägesrapport


Bild från Bukowskis Market

Vi valde att sälja vår möbelgrupp genom Bukowskis Market i Malmö.
De preliminära utropsprisen var högre i Stockholm och Uppsala men om man som vi bor i Skåne känns det osäkert att transportera gruppen 50-55 mil enkel resa.

Idag ser jag att bevakningspriset är uppnått, auktionen går ut imorgon eftermiddag.
Det ska bli intressant att se om det blir en dragkamp mellan två eller fler köpare.
I ett senare inlägg kommer jag att redovisa mitt intryck av att sälja genom Bukowskis Market.

Nu är det snart dags att ge sig ut på jakt igen.

lördag 11 oktober 2014

Bakom korseletten

Läsekretsen har ställt många intressanta frågor om hur kvinnokroppen tedde sig före Freeetrixkupan och moltoprenskum.



Jag har genom goda kontakter kommit över ett unikt bildmaterial.
Som synes var 1800-talets damer större än kvinnor under korselettens glansdagar.
Scannern vill inte räcka till.



Nummer 91 är en fripassagerare, möjligen ett resultat av den bröllopsnatt som följde på wigselakten i förra inlägget.
Inga folkstormar orsakades på grund av kroppsbehåring.
Det naturliga regerade.
Och majestäterna.

fredag 10 oktober 2014

Kunglig inbjudan


Damerna bruka svart hofdrägt.
Herrarne i uniform.

Ett exemplar ur min samling av intressanta inbjudnings- och visitkort.
Svåra att hitta idag.

En korselett ger resning




Älskling! Vad söt Du är och viken underbar figur du har!
Det är ljuvliga ord att höra för varje kvinna som är mån om sitt yttre.
Ett mycket följsamt plagg som ger en sällsynt vacker bystlinje.



Hemligheten ligger delvis i den geniala Freetrixkupan.
Jag kan framför mig se den brainstorming som ledde fram till produktnamnet.
En annan bärande nyhet är den nya sensationella Lycra-spandexfibern som helt ersätter gummitråden.
Den väger endast hälften av gummitråden.
Den förlorar inget i spänst ens efter 50.000 uttänjningar.
Den är okänslig för transpiration! - ett faktum som inte nog kan betonas.



Ordvalet är viktigt.
Att eventuellt hull inte kan välla över känns som ett övertygande argument.
Figurkontroll!
Vem vill inte ha figurkontroll?
Oanad rörelsefrihet, svampgummistöd av högsta klass, masksäker banlontrikå.
Den oelastiska plattan håller effektivt in magen.
Ljuv musik.



Löstagbara fyllnader i moltoprenskum ger bysten den sällsynt vackra och läckra form varje välklädd kvinna eftersträvar.
Idag är moltoprenskummet bortrationaliserat och ersatt av silikon och botox.
Allt för att kvinnligheten (som om denna enkom satt i ett par bröst) fortsatt ska kunna framhävas.

torsdag 9 oktober 2014

Skumma antikhandlare


Plötsligt känner jag mig förflyttad till Badger's Drift i Midsomer.
Från alla håll kommer medlemmar i vandringssällskapet "The Grasshoppers".
Dagens vandring kommer att avslutas med ett par öl på puben The Blind Beggar.
Den dramatiskakyn är som hämtade ur filmen Moln över Hellesta.
Snart kommer tre att vara mördade på de mest utstuderade sätt.

Jag har gjort reflektionen att det finns väldigt många skumma antikhandlare i Midsomer.
En missförstådd yrkesgrupp.

Fina traditioner


Inbjuder grannarna till skvaller och avund genom att klockan 12:36 gå till brevlådan endast iförd morgonrock.
En fin tradition.
Jag har aldrig varit ett fan av pyjamasar, morgonrockar, mustaschhållare eller något annat i den vägen.
Sova, det ska man göra obehindrat.
Men när jag hittade denna färgglada kreation kunde jag inte låta bli.
Den är så grillig att man blir klarvaken i rappet.
Den färgsprakar så mycket att min Canon inte kan hitta fokus, såvida man inte plockar fram den lilla etiketten förstås.
Undrar om någon reklammakare är medveten om detta?

Dagens vedermödor har varit hanterbara.
Jag har skickat e-post till Bukowskis med ett godkännande av föreslaget utrops- respektive bevakningspris.
Man kan tycka att det skulle räcka för en dag, men det blir förmodligen mer jobb.

Min nya uppdragsgivare har uttryckt önskemål om att lagret till viss del behöver förnyas.
Jag har den grannlaga uppgiften att sköta urvalet.
Det kanske är lika bra att sätta igång redan idag.
Men, först en engelsk frukost, dusch samt rakning.
Note to self: Uppsättning av håret.

Toppdomän



Den här domänen har jag haft i många år, men inte använt i någon större utsträckning.
Det kanske finns någon som är villig att överta den mot en rimlig peng?
Även Antique-bilen kan vara till salu, detta till förmån för nya äventyr.



onsdag 8 oktober 2014

Blaskor på tapeten


Minnesgoda läsare tänker genast på min sågning av den etablerade antikmagasinen, läs sågningen här.
Jag skickade ett brev till de båda redaktionerna
De utpekade tidskrifterna gick i svaromål.
Viljan till förnyelse lyste med sin frånvaro.
Vem vill trampa de stora elefanterna, handlarna och auktionshusen, på tårna?
Behöver jag säga att jag inte saknat, varken Antik & Auktion eller Antikvärlden?

Glädjande nog har jag funnit ett magasin som känns fräscht och som ligger helt i tiden.
Kloka hem.
Ledord som hållbarhet, miljö, grön design, hållbara material, plastbanta och tidlöshet gör mig glad.
Bara det faktum att orden riva och onödigt förekommer i samma mening gör mig tårögd.
Om ni funderar på att förnya ert läsande och söker något fräscht, testa Kloka hem.


Bilder från ett av inredningsreportagen.
Allmoge, barock, tenn, böcker, naturligt slitage.



Form och fantasi.
Nya användningsområden.
Riktigt kul.

Massivt trä, granit, äggoljetempera, kemikaliefritt.
Bara fina ord.

tisdag 7 oktober 2014

Herr Porsche förmodar jag



Ett av mina tidigare fordon, High Performance Motors Mustang

En koll bland svenskarnas förnamn visar att det inte är helt ovanligt att heta som bilen.
Här kommer en liten topplista.

  1. Lincoln  36 personer
  2. Shelby    9 personer
  3. Bentley   7 personer
  4. Porsche   4 personer
  5. Mustang   3 personer
  6. Pontiac   2 personer
  7. Camaro    1 person
  8. Caprice   1 person
  9. Chrysler  1 person
  10. Fairlane  1 person
  11. Malibu    1 person
  12. Mercury   1 person
Det finns säkert fler än ovanstående, de här var de jag hittade vid en snabb koll.
Vem blir först med Cadillac?
Eller varför inte Trabant?
 - Tjena Trabbi! Läget?

torsdag 2 oktober 2014

Auktionshus - Bäst i test


Ett loppisinköp en söndag i slutet av sommaren.
Men, vad är det vi köpt?
Mina erfarenheter av riktigt gamla möbler härstammar alla från det som kallas allmoge.
Jag började med att kontakta Nicklas Cederqvist på Cederqvists Antik & Vin i Stockholm, ehuru jag känner stort förtroende för honom.
Nicklas gav ett utlåtande som vi är fullt nöjda med, samtidigt väcktes tanken på att testa några av de större auktionsfirmorna i Sverige.
Hur kommer de att svara och hur lång tid kan man förvänta sig att det tar innan man får någon form av besked?

Jag skickade elva högupplösta bilder på möblemanget till vart och ett av företagen.
Fotografierna visade hela gruppen, detaljer i snideriet, lagningar samt undersidor.
Brevet löd som följer:

Hej,


Jag bifogar bilder på ett möblemang vi nyligen fått in.
Den här typen av möbler har vi ingen större erfarenhet av.
Kan det vara något att sälja på auktion hos er?
Gruppen är i behov av restaurering.
De är renoverade, förmodligen under 1930- eller 40-talet, på ett sätt vi inte är bekanta med.
Soffans ena framben har lossnat och lagats på ett hemskt sätt med spikar. 

Vid Gott Humör!


Breven, eller snarare e-posten skickades samtidigt till Lauritz.com, Bukowskis,
Skånes Auktionsverk, Helsingborgs Auktionsverk, Stockholms Auktionsverk och
Uppsala Auktionskammare.

Skånes Auktionsverk är reptilsnabba med sitt svar, det tar bara tre timmar.
Svaret är summariskt men med mycket luft mellan raderna blir det ganska långt om ej fylligt.

Hej

Vi kan sälja gruppen i gustaviansk stil på auktion.


Vänliga hälsningar/Kind regards
Uppsala Auktionskammare är tvåa på bollen med ett svar efter 15 timmar.

Hej Thomas och Anna

Tack för bilderna.

Möbelgruppen i Louis XVI-stil har ett samlat värde mellan 3000-6000 kronor på auktion. Skicket är inget problem för auktionspubliken. Vi tar gärna emot gruppen för försäljning, dessvärre kan vi dock inte bistå med transport, men ni är varmt välkomna till oss under nedanstående öppettider........etc.

Varmt välkommen!

Vänlig hälsning,

Jag tycker andra meningen är lite kul. Skicket är inget problem för auktionspubliken.

Tre timmar senare svarar Lauritz.com.
Bäste Thomas och Anna
 
Tack för ert mail.
Gruppen är fin, med skurna detaljer i trä och en rätt snygg förgyllning. Dock verkar den vara i rätt dåligt skick, så som du beskrev. Vid en auktion hoss oss skulle stolarna betinga ett utrop av 3000 SEK och soffan ca 1000, tillsammans 4000 SEK och ni är välkomna!
En värdering är ett uppskattat marknadsvärde......
Med vänlig hälsning/Best regards/Mit freundlichen Grüßen

Stockholms Auktionverk tar elva dagar på sig för att svara.

Hej,
 
tack för din förfrågan.

​Vi har granskat bildmaterialet och bedömer utifrån det att det sannolikt rör sig om 1800-talsmöbler, vi säljer dem gärna på vår onlineauktion i Magasin 5 Frihamnen med preliminärt utrop 10 000-12 000 för hela gruppen. Dock måste vi undersöka den ordentligt innan för att säkra värderingen, är den äldre ser prisbilden såklart helt annorlunda ut. Välkommen in, vi har öppet vardagar 13-17.

Vänliga hälsningar

Efter tretton dagar kommer ett svar från Bukowskis Market Malmö, då har mina bilder och e-post hunnit passera flera avdelningar på Bukowskis.

Hej, 
Visst kan vi sälja ett sånt möblemang i gustaviansk stil. 
Utrop runt 6.000kr bev 4.800kr

mvh

Helsingborgs Auktionsverk valde att inte svara.
På deras hemsida kan man trots det läsa:

MAILA BILDER

Det går bra att maila bilder till oss med föremål som man önskar sälja. Detta görs till info@hav.se. Utifrån bilderna gör vi en ungefärlig bedömning av värdet. Självklart finns det inget säljtvång.


Vilken auktionsfirma skulle ni valt?

onsdag 1 oktober 2014

Meningslöshetens marsch


Gårdagens blogginlägg resulterade så småningom i ett 17 minuter långt telefonsamtal från Handelsbanken, samt ett löfte om en restituering av dagskasseavgiften.
Under telefonsamtalet framkom också att Handelsbanken inte kommer att hantera kontanter för småföretag, såvida företaget inte har ett avtal med Loomis.
Detta inom en inte alltför avlägsen framtid.

Loomis kommer förmodligen inte att köra runt med mina pengar gratis.


Företaget Loomis skriver så här på sin hemsida:
De allra flesta känner till att Loomis arbetar med kontanthantering och har sett våra värdetransporter. Det som kanske inte är lika påtagligt, beroende på att det inte är så synligt, är att vi också räknar och validerar kontanterna. Det gör vi på våra 12 uppräkningscentraler runt om i landet.
Upphämtning och insättning av kontanter
Kärnan i vår verksamhet är att hjälpa dig med din kontanthantering. Vi kan alltså ge dig som kund en komplett tjänst som täcker alla dina behov i din kontanthantering. När vi hämtat kontanter hos dig, eller ur en Loomis servicebox, körs de till en av Loomis egna depåer runt om i Sverige.Vid depån tar våra medarbetare emot kontanterna, kontrollräknar och granskar så inte några pengar är falska. Sedan sätter vi in dem på ditt bankkonto. Du avgör vilken bank som passar din verksamhet bäst. Du har pengarna på kontot inom två bankdagar efter att vi hämtat kontanterna, oftast snabbare. Det är en av våra styrkor. Vi vet att det betyder mycket för dig att pengarna hamnar där de ska så fort som möjligt.

OK, man vill hjälpa mig med min kontanthantering
 - Vad kan vara enklare än att jag kan sätta in mina pengar på min bank? Det behöver jag ingen hjälp med.
Mina behov av kontanthantering klarar jag utmärkt på egen hand.
Jag skulle till och med kunna hantera fler kontanter.

Loomis sätter in pengarna på mitt bankkonto, man är till och med så generös att jag själv får avgöra vilken bank.
Det är fantastiskt, inte sant?

Nu till de märkligaste av allt.
Jag har pengarna på mitt konto inom två bankdagar!
Hur det kan vara en förbättring gentemot att jag omedelbart har pengarna på mitt konto är för mig en gåta.
För att ytterligare förstärka det förträffliga i arrangemanget drar man sig inte för att påpeka att just detta, är en av företagets styrkor.
Man vet att det betyder mycket för mig att pengarna hamnar där de ska så fort som möjligt.
Vilken bullshit.

Det kommer heller inte att gå att sätta in pengar på privatkontot och sedan överföra pengarna till affärskontot.

Som egenföretagare står det mig fritt att välja att ha ett kassaskåp hemma, eller något liknande arrangemang.
Den gamla madrassen kan komma till heders igen.
Jag kan välja att göra dagskasseinsättning en gång i veckan, en gång i månaden eller rent av en gång i halvåret!

Rånrisken flyttas från banker och värdetransporter till enskilda firmor på landsbygden eller lokala
närbutiker.

tisdag 30 september 2014

Girighet


Idag undrar jag om bankerna inte har kommit väl långt från sina kunder?

I en bransch som verkar fylld av skattesmitare, gratisarbetare, hobbysäljare och religiösa, då kan det vara svårt att få tillvaron att gå ihop.
Tunga månadsskiften kan det till och med vara så illa att det måste till ett smärre handlån för att man ska kunna sova någorlunda gott på nätterna.
Förra månadsskiftet var ett sådant.
Sagt och gjort, niotusen riksdaler upplånades och jag gick till Handelsbanken lokalkontor som, ännu så länge, är öppet tre dagar i veckan.
I fickan har jag arton lånade femhundringar.
 - Jag skulle vilja sätta in 9000 kronor.
 - Finns det legitimation? säger bankkvinnan som jag själv minns namnet på.
 - Jaa, säger jag. Jag var inne för två veckor sedan och ordnade ett nytt betalkort.
Jag lämnar över körkortet.
 - Nu kanske jag känner igen dig.....
Ett uttalande att fundera över.
Om man nu har lust med det.
Detta kan inte vara det mest välbesökta bankkontoret, jag har som mest varit tvåa i kön.

Alltnog.
Jag tar upp mina lånade pengar:
 - Är det dagskassa?
Föga anar jag det försåtliga i frågan.
 - Det skulle jag vilja kalla det för, säger jag med en ironi som bara jag själv uppfattar.
"Mina" pengar läggs i en maskin som låter frrrrt! och pengarna är snabbt uppsugna i bankernas väldiga system.
Jag får ett kvitto och möjligen en antydan till leende, detta då jag gått på dagskassetricket.
Idag fick jag betala notan för det.
Dagskasseuppräkning -105.00 har dragits från mitt konto.
Arton sedlar.
Två sekunder.
Fet badwill för banken.
Tvärfet.

måndag 4 augusti 2014

Flickorna i speceriaffären med flera


Idag kom den nya, efterlängtade, boken av Eli Åhman Owetz.
Vi bromsade in vid vår postlåda på väg till Bilprovningen och där bodde den,  i en av Postens gröna påsar.
Notera särskilt det rosa bandet som är det närmaste strumpebandsorden man kan komma som feelgoodbokläsare.
Vilken bra start på dagen.


Min vana trogen blev det blankt papper på Bilprovningen.
Om man är väl förberedd och noggrann brukar det sällan bli några överraskningar.
Vid hemkomsten belönade jag mig med det första kapitlet av Flickorna i speceriaffären.Det gick dock inte all ligga på den bekväma latsidan, då hustrun knogade på med markförberedelserna till skulpturparken.
Samvetet gnagde något alldeles förfärligt.
Den sista förberedelsen bestod i att flytta högen med kalkstensskiffer som jag släpat med från Västergötland, via Småland till Skåne.
Bra träning för kroppens alla muskler.
Den tyngsta vägde 147 kilo.


För att flytta tunga kalkstenssjok behövs en pirra (eller säckkärra för den pryde) och den var redan upptagen av min offersten.
En bautasten som jag släpat med från Västergötland, via Småland till Skåne.
Ja, ni vet redan hur det är.
Det var bara att lokalisera kraftlinjerna, gräva ett hål och bängla i stenen framför grillplatsen.
Bra träning för kroppens alla muskler.

Nu står den där och kommer så att göra så länge jag lever.
Den hör numera till platsen istället för att vara min personliga egendom.
Detsamma gäller kalkstensplattorna.
Till vänster pirran, en av de bästa arbetskamrater jag haft.
Nu, åter till Flickorna i speceriaffären.
Jag hör dom ropa...

onsdag 23 juli 2014

Ett kyffe på 200 kvadrat


Nu lite reklam.
En inredningstidning som känns vettig, där hemmahos-reportagen verkar vara äkta.
Då till skillnad mot lismande floskelskriverier man kan hitta hos konkurrenterna.
En del av deras texter är fyllda av floskler, halvsanningar och paradoxer.
Exempel på det kommer i slutet av inlägget.


Men först till det positiva.
I en artikel får vi läsa om ett par som sålde av det allra mesta och började ett nytt liv.
Jag citerar direkt ur artikeln.

En viktig insikt som satte saker och ting i perspektiv fick paret när de försökte sälja bort allt de ägde.
- Ingen ville ha dem! Här omgav vi oss med saker som vi trodde var avgörande för våra liv och så märkte vi att de var värdelösa i andras ögon. 
I slutänden är det minnen, vänskap och upplevelser som är det enda som egentligen betyder något.
Det känns ju inte så upplyftande när man är precis i början av sitt avvecklande, men det ska väl gå på något vis.
Nu över till avdelningen - Hur tänkte man här?
Detta exempel är hämtat ur magasinet Residence.

Tonen slås an redan i andra stycket.
...sedan två år tillbaka bor de och deras fyra barn i en 200 kvadratmeter stor lya i Vasastan i Stockholm.
Synonymer till lya är bland annat liten bostad, krypin, kyffe.
Tvåhundra kvadrat i Vasastan låter inte som något kyffe precis.
Alltnog, sedan börjar det.

- Lägenheter där man ändrar planlösningen förlorar ofta sin charm och känns konstiga..
följs av beskrivningen
Fredrik greppade omedelbart ritpennan och började skissa. Köket flyttades, hallen delades upp, fem sovrum placerades i en mer privat del och ytterligare ett badrum tillkom.Om jag uppfattar allt rätt så har lägenheten förlorat sin charm och känns nu konstig, eller?

Nu över till medbestämmandet.
Vi är ju båda ganska petiga, dessutom skulle barnen ha ett ord med i laget.Det uttalandet följs snabbt av:
Men sedan bestämde vi oss för den här lägenheten. Alla fyra barnen ville lägga in veto....
Är det bara jag som har svårt för att hänga med i svängarna?

torsdag 19 juni 2014

Nu på Facebook


Följ resan på Facebook.
Det blir många bilder på sånt som ska bort.
Fyndchanser med andra ord.

fredag 13 juni 2014

Fortfarande på banan.


Hej på er!
Nu är det bara ett par veckor kvar tills jag fyller jämnt.
För den som inte vet hur mycket har jag gömt några ledtrådar i det här inlägget.


Min far hann aldrig uppleva sin stora dag, hans målsnöre satt strax innan 60-strecket.
Jag vet att han var mäkta besviken över att han inte kunde köra några varv till.


Så här långt har det för det mesta gått bra på banan, men några gånger har jag slagit runt ordentligt. Då efter att ha tappat markkontakten.
När det snurrat som mest har jag undrat vad som gått fel, men vid en titt i backspegeln inser jag att det har varit lärorikt att hitta "The Point of No Return"





Idag känner jag mig som en vinnare.
Maskineriet fungerar, vi är ett bra och tajt team, det är många skratt och mycket kärlek.

Om någon till äventyrs skulle vilja gratulera så går det alldeles utmärkt bra.
Jag vill inte ha några presenter, snarare önskar jag att jag kan bli av med en hel del saker.
Den bästa gåvan vore att köpa något från mitt innehållsrika lager.
Ni får ett unikt minne för livet och eventuella intäkter går direkt till min pensionsfond.
Den är fri från förvaltningsavgifter, ingen skor sig på min bekostnad.
Målet är att ha 64 ägodelar, det är åtta gånger så många som en buddhistmunk, men bara en tiondel av det genomsnittliga antalet leksaker ett svenskt barn har idag.

tisdag 27 maj 2014

Puff

Puffar för min andra blogg med ett sjundedagsinlägg.


Nu har det gått en vecka och prylberget minskar dagligen i omfång, åtminstone något lite.
Under eftermiddagen har det rensats på logen och det resulterade i minst ett lass som går till återvinningscentralen.
Undrar varför plastkrukor utövar en sådan dragningskraft i egenskap av bra-att-ha-saker?
De är ju bara för sorgliga.
Bilden ovan visar fem överlevare som borde kunna hitta nya ägare.
Till vänster Mari Simmulson, därefter två UE och längst till höger två representanter för den tyska keramiken.
MS-krukan har två naggar tätt intill varandra, men de kan man leva med om man själv inte är perfekt.
Sockerlådan fungerar som podium.


Nu är det inte många lucköppningar kvar.
Mitsy-Bitsy har fått gult kort på bilprovningen.
Reparationskostnader i paritet med bilens värde känns....sådär.
Hustrun ser sig nu om efter en lite större kombi med drag.
Barnen växer, hundarna växer, vårt omfång likaså.
Nästa mål kanske blir 64 kilo?

söndag 25 maj 2014

Överblivna överflödiga



Överblivna bilder på överblivna saker.
Här ses krokar, verktyg, lampor med mera.
Bilderna ska egentligen tillhöra mitt inlägg här på den andra bloggen, men de ville inte vara med.
På bloggen Strålande tider, Härliga tider, har jag lagt upp ytterligare 49 bilder på saker som ska bort.


Mjölkkruka, renoveringsobjekt.


Zinkbalja.

tisdag 20 maj 2014

Utmaning



Ett nummer som följt mig sedan barnsben.
Varför denna envishet?
När hakade det fast vid mina nedhasade strumpor på livets resa?
Jag har ingen aning.

När det nu funnits där under alla dessa år är det hög tid att ge det en betydelse det förtjänar.
Hur många saker ska man ha för att känna sig fri, samtidigt som har ett bra liv?
Den stora utmaningen ligger inte i att ha 64 saker, det är många människor här i världen som har det och mindre än så.
Utmaningen ligger i att avhända sig allt man samlat på sig, att köra upp nya spår i hjärnan och att lära sig tänka på ett helt annat sätt.
Kanske rentav tvärtom?




Hur mycket kan man göra sig av med utan att få problem med det moderna samhället?
Klarar man sig utan bankkort, körkort och internet?
Musik?




Ur Mendelssohns violinkonsert opus 64.

Bil?


Vi får se, spännande kommer det att bli.
Har ni funderat på vilka saker ni inte vill eller kan leva utan?
Tips mottages intresserat och gärna.

I kommande inlägg skriver jag om mina forskningar i numerologi.