Fina traditioner

Inbjuder grannarna till skvaller och avund genom att klockan 12:36 gå till brevlådan endast iförd morgonrock.
En fin tradition.
Jag har aldrig varit ett fan av pyjamasar, morgonrockar, mustaschhållare eller något annat i den vägen.
Sova, det ska man göra obehindrat.
Men när jag hittade denna färgglada kreation kunde jag inte låta bli.
Den är så grillig att man blir klarvaken i rappet.
Den färgsprakar så mycket att min Canon inte kan hitta fokus, såvida man inte plockar fram den lilla etiketten förstås.
Undrar om någon reklammakare är medveten om detta?

Dagens vedermödor har varit hanterbara.
Jag har skickat e-post till Bukowskis med ett godkännande av föreslaget utrops- respektive bevakningspris.
Man kan tycka att det skulle räcka för en dag, men det blir förmodligen mer jobb.

Min nya uppdragsgivare har uttryckt önskemål om att lagret till viss del behöver förnyas.
Jag har den grannlaga uppgiften att sköta urvalet.
Det kanske är lika bra att sätta igång redan idag.
Men, först en engelsk frukost, dusch samt rakning.
Note to self: Uppsättning av håret.

Nu på Facebook

Följ resan på Facebook.
Det blir många bilder på sånt som ska bort.
Fyndchanser med andra ord.

Vådan av att annonsera

Jag lade nyligen ut en annons på Blocket att jag har fönster till salu.
Ytterligare två bilder visar en del av de fönster som finns på lager.
Annonstext som följer:

Gamla fönster till dekoration eller för bygg.
Inga karmar, olika mått och fasoner.
Se bilder.
Fler fönster finns.
Pris från 100:-

Svaren trillar in i jämn ström.
Den vanligaste varianten:
Hej, kostar alla fönster 100kr st och finns de kvar?
Med vänlig hälsning, XXXXXX

Detta svar varvas med frågor huruvida alla fönster är sålda, om det finns några kvar, om det finns karmar till alla.
Någon meddelar käckt:
Hejsan. Jag kommer gärna förbi imorgon vid 17.30 tiden å tittar om jag
hittar några fönster. Var hittar jag dig? Finns du där vid den tiden?
Jag kan ju slå en pling någon timme innan. Med vänlig hälsning, XXXX-XXXX

Först deklareras att man ska åka förbi, okänt var, och titta om man hittar några fönster.
Var hittar man mig, och om man mot förmodan gör det, gör man det vid 17.30-tiden?
En pling kanske löser alla problem.
Roligast än så länge är denna:

Hej igen!

Jag kommer förbi Emmaljunga i morgon vid 10-tiden. Är du kanske hemma vid 9-tiden och skulle ha tid att visa fönstren?

Med vänlig hälsning, XXXX

Ett meddelande som bjuder mig att uppdatera mina kunskaper i relativitetsteorin.

Nu är det dags

STOR ANTIKAUKTION

I Långaryd den 28/7 kl 10.00

Visning 1 timma innan.
Lista

100.000

Idag passerar räkneverket på min blogg 100.000 besökare.
När jag skrev mitt första inlägg som finns här trodde jag inte att det skulle finnas något större intresse för mina alster, bilder och texter.
Det fanns en tanke, om än grumlig, att bloggen kunde leda till en större försäljning och att företaget skulle bli bärkraftigt.
Jag var säkert inte tillräckligt tydlig i mina affirmationer, de har bara fungerat till viss del.
På tolv år har jag blivit mycket kraftigare och att bära, ja det har jag fått gjort.
Den ekonomiska bärkraften har det varit si och så med.
I dagarna läste jag att hjälpverksamheten Gnosjö Hjälper 2011 återigen sålt för 3.000.000 och att 160 personer jobbar i verksamheten.
Svårt att konkurrera med hjälporganisationer när man ska betala moms, skatt och försöka ta ut en hygglig lön.
Inte omöjligt, men inte så jävla roligt heller.
Följaktligen kommer jag att avveckla mitt lager.
Med lite tur finns det tillräckligt med prylar så att jag kan klara mig fram till pensionen.
Framtiden är höljd i dimma.
Nån gång ska det väl lätta.

Den som spar han har...

Sådär! Nu är flytten klar och även grovförråden är fyllda.
Gamla fönster i parti, barnsäng, klatschigt blå spinnrock, breeda brädor i gammalt virke, trälådor med mera.

Byråer, bord, stolar och bord.
Den klassiska ståpottan från Kockums har intagit sin position på barrikaderna.
Jeepdunkar ersätter Molotov-cocktails.

Gåbock, allehanda gardinstänger, sockerlådor och en beslagtagen IKEA-säck.
Den kommer att destrueras under betryggande former.

Säckar till bilkol för gengas, säckar från import av kaffebönor, lampor, kornischer och brandspänner.
Rättstavningsfunktionen har fullt upp med alla okända ord.

Barnkälke och mängder med reservdelar och smide.

En del av lagret för vätskefyllda kärl. Redachassie.
Nere till höger olika typer av Dresdenglas.

Fler kälkar, väggtavla, rottingbord med målad glasskiva, spegel med patina.

Skrivbord, kärl och utemöbel.

Gammalt fönster med karm.

Allmogeröra, smidesstäd, snickarbänk.

Verktyg. Bra-att-ha trädetaljer.

Reda.
Det blir nästa steg.
Ordning och reda.
Om allt säljs skulle det naturligtvis underlätta.

Flyttlassen...

..sliter hårt på materialet.
Det verkar vara dags att investera i ett nytt däck.
Men, nu har jag fått hem ännu fler spännande saker :-)

Släkten blir mindre

Enligt de senaste rönen är vi inte så nära släkt med chimpansen som vi trott, men visst är han söt i denna avbildning från 1738.

Med allt jobb det innebär att minska på lagret överväger jag att göra honom sällskap på vägarna.
En vandringsstav, arméns kängor och ett glatt humör kommer man långt med.
Fast, det blir väl banankartonger och säkra lyft ytterligare en tid.

Telefon finnes!

När jag gick igenom en publikation från 1894 stötte jag på en ny gammal företeelse.
I reklamen för bryggerier är en riktig etikett inklistrad. Tanken sviktar.
Gjordes detta klistrande manuellt eller maskinellt? Kanske ett hemarbete för att dryga ut hushållskassan?

Bryggeriaktiebolaget Stenbocken börjar sin verksamhet just detta år.
Vad hände sedan? Blev bryggeriet uppslukat av Pripps som så många andra bryggerier?

Man annonserar stolt med att Rikstelefon finnes. Nästa gång jag annonserar i Antikvärlden
kan jag stolt ange att Hemsida finnes.

Bryggeriaktiebolaget Victoria i Falköping är inte sämre. Man utropar glatt: Telefon!
Lager-ölet är närande och Pilsner-ölet är lättdrucket.
Det tycker jag i och för sig att de allra flesta ölsorter är.