Bortom all räddning

Efter att ha tjänat mig väl under flera år har min kamera till sist gett upp.
Inte särskilt lägligt då jag är beroende av den för att kunna dokumentera allt jag har till försäljning.
Förresten är det väl aldrig lägligt?
Jag behöver köpa en ny och tar tacksamt emot tips som leder till ett bra köp.
Den här gången tänker jag satsa på en digital systemkamera.
Min gamla har varit suveränt bra till närbilder, fotografering av märkningar med mera.
Det har varit den stora fördelen.
Tips någon?

17 kilo

Idag samlade jag ihop de vykort jag hittat än här än där.
På eftermiddagen lade jag upp dom på auktion på Tradera.
Jag hoppas att det går att få vettigt betalt för samlingen.
Det blev totalt drygt 17 kilo och över 3000 vykort.

Nyfiken

Åtta stycken såldes på Tradera för 2225 kronor.
Undrar hur mycket de här fyra gynnarna kommer att inbringa?
Facit om en vecka.

Negativ

Det tog 14 år.
Jag registrerade mig på ebay i början av 1998 och började sälja tämligen omgående.
På den tiden var det inte många svenskar som ägnade sig åt att sälja på nätauktioner.
Det tog alltså 14 år.
Trots allt är det ganska lång tid.
Men ändå?
Jag har hela tiden varit medveten om att det kan komma ett negativt omdöme när som helst.
När det väl kommer känns det minst sagt snopet.
Ingen förvarning.......Smack!

Den tvåarmade lampan på bilden såldes för 155:-
Länk till auktionen här.
Köparen lämnar följande negativa omdöme:
Väldigt missvisande bild. Lampan ej klarröd,snarare rostbrun.Passar inte.

Jag har företag, alltså har man den lagstadgade ångerrätten.
Om kunden är missnöjd går det alltid att kontakta mig och jag tar fram en lösning.
Att få ett negativt omdöme för att färgen inte stämmer och passar känns.....sådär.
Det har hänt tidigare vid några tillfällen att varan inte motsvarat kundens förväntningar eller skadats i frakten.
Då har jag betalat tillbaka pengarna för varan inklusive frakt, samt låtit kunden behålla varan.
Jag vill att mina kunder ska känna ett förtroende för mig som säljare.
Jag skulle vilja rekommendera kunden kommunikation, det är bra grejer.

Nåja, 14 år är trots allt ganska lång tid.
Riktigt bra faktiskt.

Döm om min förvåning...

...när jag upptäckte att ebay numera tar ut en slagavgift även på frakten!
Det känns inte rätt, snarare tvärtom.
Jag gick med i "The Ebay Community" redan den 21 mars 1998.
Ebay-gemenskapen, sug på ordet.
Visst låter det trevligt.
Här träffas vi som köper och säljer och har det riktigt, riktigt mysigt.
Det var roligt, trevligt och lönsamt i början.

Under åren som gått har lönsamheten urholkats och som säljare har jag känt mig mer och mer begränsad.
Böcker t. ex. belades för ett antal år sedan med en tvingande låg fraktkostnad som gjorde att man måste lägga ett högt utropspris för att skydda sig.
Något som då innebar mycket högre slagavgifter för mig som utrikes säljare.
Idag kvittar det naturligtvis vilket, då det är slagavgift på allt.

Ett annat genidrag var att göra mig som säljare ansvarig för varan, hela vägen fram till att kunden tagit emot den.
Alla som skickat en fin sak med Posten vet hur bekväm man känner sig med ett sånt arrangemang.
Om köparen blir besviken, skäl behöver inte redovisas, eller hävdar att han inte fått varan, då dras hela betalningen från mitt konto och återbetalas till köparen.
Därmed har man som säljare ingen vara, inga pengar och förmodligen fått betala slagavgift utöver det.
Sen kan man alltid försöka att få till en dialog med deras "kundtjänst".
Det får bli Tradera framledes, så länge det går.

..när jag kontaktade E-ons "kundtjänst" om den här kabeln.
I samband med att bolaget skulle bryta strömmen för ledningsarbeten under ett antal timmar tipsade jag om den, i mina ögon, farliga installationen.
Kossorna brukar glatt klia sina huvuden mot kabelskåpet och trär in halva huvudet i snaran.
Endera dagen, när kabeln lossnar, kommer Majros eller Stjärna att bli elektrifierad.
Vi blir utan ström och tillvaron blir eländig.
Min förhoppning var att en reparatör skulle komma och fixa detta, men icke.
Inte ens bildtexten Kossor i livsfara bet på E-on.
Tänk om det varit en förskola.

I min ungdom..

..hade jag tillräckligt med fritid för att kunna motivlackera bara för att det var kul.
Motivet är kanske inte riktigt logiskt. Att köra ut sin hot rod i öknen en sommarnatt?
Var det för att kolla in kometsvärmar?

...hade jag pengar till att köpa en racerbil i USA.
Detta är 80-tal, frillan verkar vara lite Patrick Swayze, eller om det var tvärtom.

Vad hände sen?

I min bransch (gamla och roliga saker) har i alla fall det hänt mycket på tio år.
Det finns numera inte en välgörenhetsorganisation med självaktning som inte har minst en butik med oavlönad personal som säljer momsbefriade varor. Organisationen står för hyran.

Under sommarhalvåret behöver man inte åka många mil mellan loppisskyltarna när man är på resande fot.

Här kan man till och med tala om att en mättnadskänsla infinner sig efter åtta stopp.

Sedan internet blev var mans egendom sitter en presumtiv handlare i slutänden av varje bredband och bjuder ut sina varor till köpare i vardagsrum och kontor över snart sagt hela världen.
Det har varit en fantastisk utveckling, på gott och ont.
För min del betyder det att jag börjar känna mig ganska ensam om att betala lokalhyra, försäkring, moms och skatt i branschen Gamla och roliga saker.

Och....hur kul är det?

Kanske lika roligt som det skulle varit för Volvo och SAAB om Svenska kyrkan och Röda Korset började tillverka bilar med hjälp av oavlönad personal och utan att betala en krona i moms, skatt eller arbetsgivaravgifter.
Visst, överskottet går till hjälpbehövande, jag vet.
Åtminstone en del av det. Eller hur det nu är?

För min del betyder det att jag kommer att måla mer, skriva mer och kanske köper jag en rolig bil. Än så länge säljs de inte på Kupan eller Gengåvan men det kanske kommer?

Man får arbeta sig varm...

Vad göra när termometern visar på temperaturer mellan minus 15 till minus 26 grader?
När nya lokaltåg för 133,5 miljoner vägrar att fungera för att det är för kallt?

Vi tog fram hammare, såg, målarpensel, borrmaskin och annat smått och gott som kan komma till pass vid en husrenovering. Skruvstycke och vinkelslip lyftes också fram ur gömmorna när nya verktyg behövde tillverkas. Om man bor på landet får man inte vara handfallen.
Det nyrenoverade köket saknade de sista listerna, sponten, färgen och annat finlir.

Den väna hustrun och jag jobbar bra tillsammans. I de flesta förhållanden en nåd att stilla bedja om. Att renovera tillsammans är en nyttig övning i att lägga prestigen åt sidan, samt att lyssna på en annan röst än de som redan finns i huvudet.

Under tiden som arbetet fortskrider gäller det att inte glömma bort att föda hemmets egen rökare, det vill säga kökspannan. Under dessa dagar har aptiten på blandved varit hart när osannolik och vedförrådet minskar oroväckande snabbt.
Numera finns inga nikotinister i familjen vilket känns bra när man ser filtret i reklamen.

När kvällen kommit har vi belönat oss själva för ett gott arbete.

Oxrulader med bacon och en flaska rött.
Nya lister, spånt och passbitar att förundras över, värme från kandelabrar och Norrahammars gjutjärn. Värme från många håll.

Snart är det Tjugondedag Knut och jag hoppas att kylan släppt sitt grepp tills dess.
Å andra sidan är jag glad att den kom, nu måste man arbeta sig varm.

Illustrationer är skyltar jag nyss fyndat på Tradera.

Sfinxen Balder

Just nu lägger jag upp auktioner på Tradera.
Här en spegel i teak märkt Fröseke och AB Nybrofabriken.
Antikhunden Balder har smugit sig in i bilden.
I bakgrunden syns planschen från ett skomakeri som jag lyckades rädda till Gitte på Bortbytingens tapeter.
Här kan Gitte få en första försmak av vad som komma skall i brevlådan.
Mina auktioner kan du se här.

Välstoppad höna

Även små fynd kan göra mig lycklig. En liten välstoppad rutig höna till exempel.

Jag har just lagt upp ett vackert slagbord på Tradera. Det är med blandade känslor
när man fått njuta av det i butiken ett tag.