Modern arkeologi

Mellan varven.
Den senaste tiden har jag börjat gå igenom kartonger med mina gamla foton.
Förutom mina egna bilder är det fotoarvet efter mor och far.
En del kan jag rensa bort, suddiga bilder, bilder på okända, bilder på suddiga okända.
Jag blir också påmind om att framkallningsföretagen lurade på kunderna "dubbla kopior".
Det finns dubbelt av mycket kan jag säga.
Tänk om bankerna hade varit lika generösa.
Det skulle dom faktiskt kunna vara idag, räntan ligger nu på noll procent.

Alltnog, livet passerar revy redan nu i form av husrenoveringar, ungdomssynder, jänkare, emigration, arbeten, kärlekar, barndomens Kalle Anka-värld och resor i egen regi.
Det är förunderligt och överraskande hur mycket man kan hinna med i sitt liv.
På bilden syns det att det fanns tid över till att dekorera "vinterbilen".
Hot Rod i ett ökenlandskap var min första motivlack.
Arbetet utfördes i lägenheten till tonerna av Nipponjin med Far East Family Band.
Det var mer tyg i byxbenen än i bilens samtliga säten.
Ratten lindad med läderrem för säker kurvtagning i höga hastigheter.
Livet lekte.
Så även jag.

I min ungdom..

..hade jag tillräckligt med fritid för att kunna motivlackera bara för att det var kul.
Motivet är kanske inte riktigt logiskt. Att köra ut sin hot rod i öknen en sommarnatt?
Var det för att kolla in kometsvärmar?

...hade jag pengar till att köpa en racerbil i USA.
Detta är 80-tal, frillan verkar vara lite Patrick Swayze, eller om det var tvärtom.

Vad hände sen?

I min bransch (gamla och roliga saker) har i alla fall det hänt mycket på tio år.
Det finns numera inte en välgörenhetsorganisation med självaktning som inte har minst en butik med oavlönad personal som säljer momsbefriade varor. Organisationen står för hyran.

Under sommarhalvåret behöver man inte åka många mil mellan loppisskyltarna när man är på resande fot.

Här kan man till och med tala om att en mättnadskänsla infinner sig efter åtta stopp.

Sedan internet blev var mans egendom sitter en presumtiv handlare i slutänden av varje bredband och bjuder ut sina varor till köpare i vardagsrum och kontor över snart sagt hela världen.
Det har varit en fantastisk utveckling, på gott och ont.
För min del betyder det att jag börjar känna mig ganska ensam om att betala lokalhyra, försäkring, moms och skatt i branschen Gamla och roliga saker.

Och....hur kul är det?

Kanske lika roligt som det skulle varit för Volvo och SAAB om Svenska kyrkan och Röda Korset började tillverka bilar med hjälp av oavlönad personal och utan att betala en krona i moms, skatt eller arbetsgivaravgifter.
Visst, överskottet går till hjälpbehövande, jag vet.
Åtminstone en del av det. Eller hur det nu är?

För min del betyder det att jag kommer att måla mer, skriva mer och kanske köper jag en rolig bil. Än så länge säljs de inte på Kupan eller Gengåvan men det kanske kommer?