Livet hemma

Det händer mycket nu.
För någon vecka sedan var det ett hemmahos-reportage i Skånska Dagbladet.
En bra artikel, bra bilder och Balder Karlsson i högsätet.
Alla inredningsreportage med självaktning har minst en renrasig hund.
Gärna lantras eller jakthund.
Thomas har en dansksvensk gårdshund och Anna har en isländsk fårhund.
Varje dag går de en långpromenad och inspekterar ägorna för att sedan ägna sig åt det goda livet.
Thomas är ofta på inköpsresor och tar hem nya saker till inredningsfirman.
Anna är idéspruta och ägnar sig åt nyskapande trädgårdsarbete.

Jag hoppas texten går att läsa.
Här är vår filosofi i sammandrag.

Radarparet i arbetsrummet där en del av alla nya idéer föds.
På hyllan en hyllning till barndomen.
Det är viktigt att plocka fram sexåringen inom sig, att  leva, leka, skratta och älska.

Inköpslista på sidan 84.

Af Hessleholm

Rubriken kan förleda läsaren att tro på ett besök hos familjen av börd, friherre Claës af Hessleholm.
Så är icke fallet.
Vi är på Arbetsförmedlingens kontor i Hässleholm.
I vår studie av offentlig miljö och mötet mellan medborgarna och staten har turen nu kommit till Af.
Vi möts av ett stram, kall, vass och kantig interiör.
Här har man försökt liva upp stämningen med en adventsstake som för tankarna till ett medeltida tortyrredskap samt en julstjärna lika pigg som Jesu törnekrona.

Klinkergolv och belysning andas patologiska avdelningen och de sylvassa borden ser ut att kunna vara IKEA:s Smärta.
Lite färg i form av brandfilt och släckare piggar upp.
I övrigt är man hänvisad till eventuella besökares klädsel.

Här är ett av båsen där man möter handläggarna.
Kunden placeras på avigsidan och möts av bildskärmens baksida och det välkända sladdtrasslet.
Bordet är pyttelitet, förmodligen för maximal kontakt med personalen.
Den gemensamma ytan för genomgång av tvingande formulär är befriande intim.

Man behöver kanske inte spela i samma liga som The Landmark i London, (ett av mina favorithotell för övrigt) men nog skulle väl kontoret kunna vara mer inbjudande än så här?
Jag hoppas att den här inredningen återvinns med det snaraste, samt att en del av verkets budget används till
bättre saker än generaldirektörens telefonräkningar.

2014 börjar på 700

Jag börjar 2014 med inlägg nummer 700.
Dagens aktiviteter har bestått i att städa ut det gamla året för att släppa in det nya fräscha oprövade 2014.
Städningen kröntes med en ny gammal sänglampa, denna en korsning mellan de traditionella retrosänglamporna från 50-talet och skrivbordslamporna som blev populära på 60-talet.
Stålblått känns lite mesigt mot den övriga inredningen men det funkar.
På sängbordet med grönmarmorerad skiva ligger kvällslektyr i form av boken Mediababe av Jackie Kothbauer.
Hundkudden inköpt under en resa på Irland.

Det är upplivande att bo i detta färgsprakande hem.
Det ger energi och ur den energin kommer glädje.
Livsglädje.
En återgång till olika nyanser av vitt känns fjärran.
Det är intressant att läsa hemmahos-reportagen i livsstilsmagasinen.
Den käcka hustrun utbrister (mellan hundpromenaden och ridningen) - Jag älskar färger!!
Kärleken till färger manifesteras av en djupblå kudde i ett i övrigt helt vitt rum.
Vi är alla olika.
Jag är röd.
Vilken färg är du?

Skåne utforskas I

Som nyinflyttad i den södra delen av landet har lusten väckts att utforska vad som bjuds.
I helgen gjorde fröken Perkele och jag ett besök på en inredningsbutik i storformat.
Jag fastnade för besticken man kan hänga samlade i en lädersnodd, passar utmärkt till pilgrimsvandringen.

På den billiga avdelningen kunde man fynda ett välkommen till Medelped.
Ped i betydelsen barn?
Medel-Svenssons ungar har fått en egen skylt.

Den enes bröd, den andres död.

En soffa för herrummet!
Art Deco är en stil som tilltalar mig.
I fantasin har armstöden lönnfack med ett rikligt utbud av rökig whisky och feta cigarrer.
En ljugarbänk för två, de luxe.

En kort stund blev vi sugna på en trädgårdsstaty i gjutjärn.
Riktigt tung och en bra bit över metern hög.
Prissatt till 4500 kronor.
Damen föll på att hon inte var snygg från alla håll.

Flickan i naturlig storlek var aldrig aktuell.
Dels passar den inte in i vår trädgård, dels är det något med den döda blicken.
Glada barn ska det vara.

Det fanns ingen prislapp på T-Forden.

Annars var det mesta prissatt.

Etablissemangets restaurang ståtar med en konstgjord ros à 25 kronor.
Något att vila ögonen på under måltiden.

 

Maten var helt OK, till och med över förväntan.
Vi blev mätta och glada.

Det fanns även en "antik" avdelning, den vi sparade till sist.
Jag måste säga att det var den mest optimistiska prissättning jag sett på länge.
Rundvandring i vantro.
Ett avlutat litet hängskåp från Hälsingland kostade 7500 kronor.
På kvalitetsauktion skulle ett liknande skåp MED vacker originalmålning ha ett utropspris på 6-8000 kronor.

Eller varför inte investera i en krakelerad PYRO-form med generationers fett i godset?
En hundralapp måste vara billigt för lite snusk.

Ännu färglöst förutom Lilliputt

Nu är det dags att ta itu med övervåningen hos mig och fröken Perkele.
Den gamla inredningen är snart ett minne blott.

Den här morgonens övningar bestod i att riva inredningen i det här rummet.
På golvet fanns en heltäckande flätad bastmatta av äldre modell.
Jag har svårt att föreställa mig något mer osexigt i inredningssammanhang.
Nästa steg är att ta bort fönstret och väggen för att rummet ska kunna gifta sig med nybygget utanför.

Ett utbygge finns även på motsvarande gavel.
På ovanvåningen ska barnen husera i varsitt stort rum.
Det känns lite tråkigt med den totala avsaknaden av färg, en grav kontrast mot bottenvåningen.

Enda färgklicken är den här lilla boksidan som fanns instoppad mellan innervägg och sågspånsisolering.
Den närmaste tiden blir det till att sprida gracerna.
Regniga dagar kan jag jobba på övervåningen, dagar med bättre väder är det fasaden på handelsstationen som gäller.

Julklapp

Årets julklapp till oss själva är ett ateljéstaffli, närmare bestämt det på bilden.
Jag har målat en del tidigare, i forntiden gjorde jag motivlackeringar på bilar och motorcyklar.
I vintras gick jag en målarkurs.
Fröken Perkele är oerhört sugen på att testa egna schyssta idéer, vilka har legat och grott en längre tid.
Tidigare har det mest handlat om slamfärg för hennes del.
Hemmets sista vita vägg ska förresten också målas.
Den blir naturligtvis lika ärtmarsipangangstergrön som övriga väggytor i salongen.
Påskägget 2013 innehåller förhoppningsvis golvlister.

Min klara favorit under tidigare år var Salvador Dali.
Sedan var det bland andra Robert Högfeldt.
Idag har jag svårt att välja ut någon favorit, men jag vill bland annat nämna Lars Lerin, den färgstarka afrikanska konsten, sammalika kubansk konst och Edward Hoppers drömska bilder.
Nuförtiden skiter jag i vem som signerat, jag köper det jag tycker om förutsatt att medlen finns.
Namnet är inte det viktigaste, tavlan måste kommunicera med mig.

Köper ni tavlor idag?
Hur väljer ni?

Skyltat

Ovanför dörren till skaparrummet har vi idag monterat skylten EXPLOSIV VARA.
Den vakne har redan sett Bitossis stora tjur av Aldo Londi där den tronar i fönstret.
Serien tjuren ingår i kallas "Rimini Blu".
Här smids explosiva färgstarka idéer.

Köksentrén skyltas med BRED LAST.
Säkerligen betyder den att våra laster spänner över en stor bredd.

Slutligen dörren till avträdet.
Beträdande av området sker på egen risk.
På hyllan en trevlig samling träleksaker.

Perkeles väggar III

Idag har vi fortsatt med den gröna kulören i salongen/lekrummet.
Som befarat räckte färgen inte fullt ut så vi får på't igen.

Färgglatt överkast inköpt på Udda Tina i Lund för ett par veckor sedan

Till Balder Karlssons förtjusning har vi nu en kanintavla i sovrummet.

Dromedar målad i varselfärg då de äro sällsynta på svenska breddgrader.

En av två tavlor, också inköpta i Lund.
Närmare bestämt i butiken Konst i Lund.
Elke Pollack - Mädchen im weissen Kleid.

 Elke Pollack - Schwanger.

Barnen, de små solstrålarna, gillar också färg.

Nästa projekt är detta hörn med en gammal timmervägg.
Det lilla bordet med marmorerad skiva är ett arv efter fröken Perkeles farfar.
Jazzkontrabas med härligt kurvig kropp.
Nu pensionerad medlem av orkesterföreningen i Klippan.

Vändpunkten

Idag fick jag äntligen känslan av att det har hänt något i magasinet.
Två bord med breda plankor verkar vara orsaken till vändningen.
Nu kan jag börja plocka fram julen.
Något rojalistisk har jag parkerat en Monark nära godsintaget.
De närmaste veckorna kommer det att dyka upp udda inredningsföremål på bloggen.
Några juliga, några hjuliga och andra helt ojuliga.
Återkom gärna.
Och kommentera gärna.

Perkeles väggar II

Färgerna avslöjar bostadsmålarnas liv, kan jag vid en snabb blick läsa i tidningen.
I det här fallet heter färgen 0570-G30Y och vi befinner oss i salongen.
Tidigare hette salongen det vardagliga vardagsrum.
Tiderna förändras.
Forntidens stora garderober heter idag walk-in-closet.
På 60-talet var klosett något helt annat.
SJ hade rolling-closets där marken rusade fram nere i hålet.
Ytterligt fascinerande för en liten pojke.
Han försökte se när fekalierna slog i backen, men det var som förgjort.

Nu har vi funderat på om vi inte ska satsa på fönsterfoder, tak- och golvlister.
Det borde vara det naturliga steget.

Väggar II

Sovrummets filosoferarhörn.
Ett gammalt trägolv, sammet, gammalt lertegel och en kristallkrona gör att man lätt hamnar i en behaglig stämning.
För den som vill skapa något liknande men som saknar en riktig tegelvägg finns det även "tegel" i 14 millimeter tjocka skivor att köpa.

I anslutning till matbordet har vi en skolplansch som bland annat visar matsmältningsorganen.
Med små barn i huset kan man ha de mest animerade diskussioner i ämnet.
I synnerhet 2½-åringen går in för ämnet med liv och lust.
Hans fokusering på restprodukterna överstiger vida de övriga familjemedlemmarnas intresse för just den saken.
Ointresset påverkar honom dock inte nämnvärt, istället upprepas budskapet tills någon reagerar.
BAJS! JAG SA!

Från brunt till gult.
Köksväggarna är målade i den gula nyansen 0580-Y10R, alltså snäppet rödare än hallens knallgula.
Jag vill rekommendera alla färgsättare att skaffa en "solfjäder" med alla NCS-färger.
Det blir så mycket lättare att välja nya färger om man kan göra det på hemmaplan.
Det gäller naturligtvis även textilier och möbler.

Perkeles väggar

I vårt hem har vi valt att satsa på färg, konst och svordomar.
Vi satsar på en kryddad tillvaro som motvikt till alla risgrötsfärgade hem.
Den gula färgen (0580-Y eller knalljävelgult) möter vår stora familj och våra vänner när de kommer på besök.

Den lilla byrån är ett arvegods efter fröken Perkeles mormor.
Tavlan av Malin Kronander.

Redprint II av Håkan Sjöström.
Serien består av åtta bilder.
Samma antal bilder som de rutor som passerar varje sekund på en film.
Håkan försöker fånga bilderna mellan rutorna.

 

Kvinna med makt, digital illustration av Caroline Geijer.

Den bor i vårt gemensamma arbetsrum.

Bloggutmaning - Våra lampor

Jag har valt de lampor som faktiskt används eller som står i vägen.
De som vill ha namnet på min inredningsstylist kan gärna fråga i en kommentar.
Först ut - klassikern!
Lampa av plastkruka med engångsskedar i de rätta 70-talskulörerna.

Golvlampa på väg in eller ut.
Ingen vet.

Övre hall - en lampa som för tankarna till försvarets sjunkbomber.

En härlig lampfot med en bedrövlig lampskärm.
Jag vet inte om borstbindare övergick till lampskärmstillverkning när borstar blev omoderna?
Frågan känns berättigad.

Den här pampiga golvlampan väntar otåligt på en snygg skärm.
Men så länge borstbindarmaffian får härja fritt får den stå naken och skämmas.

Arbetslampa nummer 1 i klatschig orange kulör.
Stylisten toppar här med kulörta sladdar till synes slumpmässigt dragna men det ligger timmar bakom ett sånt här arrangemang.
Till detta en Picknickskål, gubbe med magknip skuren i trä, en svår bok på engelska och i förgrunden en bashögtalare.
Var får dessa inredare allt ifrån?
Det syns tydligt att här bor en medveten, kulturell, skäggig, något sjavig man med näsa för ett billigt rödvin.
Så härligt prestigelöst!

I serveringsgången hänger denna lampa som för tankarna till en ryssja.

Basic sänglampa som är praktisk och ger en underbar ljusbild.
Sängbordet som för tankarna till tändved är fyllt av tidskrifter och facklitteratur.

Arbetslampa nummer 2.
Här intresserat betraktande en torrnålsgravyr.
I bakgrunden fartyget jag fick av grabbarna när jag mönstrade av flottan.

Brun lampa.
Taklampa som ännu ej blivit inkopplad på grund av självbevarelsedrift och en hemförsäkring som inte täcker övningar av det slaget.

Koppar vitt och svart.
En av de femton sänglampor huset var begåvat med vid övertagandet.
Övriga lampor ska jag bespara läsarna.