På tur

Nu har äntligen det vi svenskar kallar sommar infunnit sig.
Eftermiddagarna avslutas med cykelturer under stoj och glam (grannarna har möjligen ett annat namn för det) och ett friskt humör.

Vi passerar den gamla korgmöbelfabriken som ruvar i grönskan och blomsterprakten.

Till grannars och vår egen glädje kommer vi så småningom fram till obebyggda trakter.
Nåja, helt öde är de inte.
Runt kröken bor en av mina få idoler.
Den som gissar rätt på vem det är vinner ett fint pris.
En ledtråd är Maskin.

Odlingslandskapet breder plötsligt ut sig.
Jag förmodar att det sprutats någon form av gift vid elstängslet för att ta död på gräset som annars skulle kortsluta kretsen.
Resten av giftet kommer konsumenterna till del.

En giftgrön gynnare som klarat sig till dags dato.

Medlemmarna i det dagliga familjeeventet.
Vi har nu kommit fram till "Arnesa väg" som är den trevligaste sträckan på turen.

Nu är det inte långt kvar till det trygga hemmet, vi ska bara passera Mörka skogen.
Se där, ett äventyr i närmiljö.

Guldläge!

Sängen på plats och målad i guldfärg.
Den blå behöver ytterligare en strykning.
Sedan återstår textil och bling-bling.
Inatt ska himmelssängen befolkas.

Himmel!

Nu har vi äntligen fått hem den specialbeställda himmelssängen.
Här testar vi att de olika delarna passar ihop innan sängen grundmålas.
Sängen är tillverkad av Erlands i Grebbestad.
Balder Karlsson övervakar arbetet.
Fröken Perkele är förtjust och snickare Erland befinner sig i ringen.
Sängen är som synes tillräckligt stor för gymnastiska övningar.

 

Här är sängen grundmålad.
Sedan plockas den isär igen, för att få den slutliga färgen på plats i sovrummet.
Fortsättning följer.

Vändpunkten

Idag fick jag äntligen känslan av att det har hänt något i magasinet.
Två bord med breda plankor verkar vara orsaken till vändningen.
Nu kan jag börja plocka fram julen.
Något rojalistisk har jag parkerat en Monark nära godsintaget.
De närmaste veckorna kommer det att dyka upp udda inredningsföremål på bloggen.
Några juliga, några hjuliga och andra helt ojuliga.
Återkom gärna.
Och kommentera gärna.

Loppisrace III

Tre TV-brickor utan koppar.
De kommer att fungera utmärkt med äggkoppar i stället för vanliga koppar.
De är märkta Import, jag får en känsla av att de är tillverkade i Tyskland?

Fyra oanvända gamla skärmar till cykel.
Några har hål för montering av kjolskydd.

Apoteket hade vackra förpackningar förr.
Denna från apoteket Lejonet i Gefle.

Tyska vaser, till höger en Strehla.
Jag har tidigare en Strehlavas i samma form, men en storlek större.

Tre teburkar som ersättning för de försvunna.

En "mackbutt" eller maskburk som det heter på rikssvenska.
Tillverkad i trä och näver.

Ruskigt trevlig flaska med form som en bedagad antikhandlare.

En riktigt gammal plåtskylt som sedermera fått göra tjänst som gnistskydd framför kakelugnen.

Till sist ett förkläde i skinn.
Detta har vackra präglingar och tillhör förmodligen en folkdräkt.

November

Nu har novemberkylan kommit.
Det är hög tid att tända i vedpannan och sätta fart på en brasa i öppna spisen.

I almanackan från 1954 ser novemberbilden ut så här.
Den känns fjärran från dagens verklighet....

..som ser ut så här.
Gevalia, när du får oväntat besök.

En samling objekt som är frånkörda av tiden.
Gjutjärnsgrytan förmodligen frostsprucken, skorstensspjället fjärran från hettan och regnmätaren har förhoppningsvis gjort sitt för den här säsongen.

Ett kompani fenixlyktor står uppställda, klara för tjänstgöring nu när mörkret sänker sig.

Naturens egen hösttavla har ersatt symaskinen från Singer.

Sammanlänkade gjutjärnsgrytor vilar rofyllt som fartyg i torrdocka medan vakten i utkikskorgen tagit fram kikaren.

Ännu en monark som ligger lågt efter sommarens rubriker.

Morfars gamla eka speglar novembersolen.

Nu gäller det att fästa blicken framåt.
Det kommer en vår.

Reslust

De senaste dagarna har min reslust väckts till liv igen.
Möjligen beror det på filmen jag såg för några dagar sedan?
Eller att vi snart är klara med flytten?
Det har visserligen blivit en femtiomilatur i veckan med flyttlass men det räknas liksom inte in under reskontot. För mycket last för att det ska kännas bekvämt.
Jag reser helst med lätt bagage, jag tågluffade med en konsumkasse som jag senare bytte ut mot en liten tygsäck.
Tänk att få pumpa däcken på 28-tummaren, välja ut en väska och ge sig ut på småvägarna.
Mitt val faller på den sommarljusa väskan med förstärkningar i brunt läder.

Man vaknar i gryningen under bar himmel, som i Juan-les-Pains 1976.

Eller på en liten trottoarservering i Carcassonne.

Jag gillar verkligen att åka tåg, riktiga tåg.
Här har min mor åkt från föräldrahemmet i Älvdalen till sin älskade make i Karlskoga.
Färden gick via Mora och Kristinehamn.
Med tanke på datumet hade hon dessutom sin ohängde son på 3½ år med sig.
Jag hade lärt mig alfabetet och kunde ljuda till Filipstad och Långban men minns att det körde ihop sig i Brintbodarna.

Här har man åkt snälltåg.
De var inte hyggligare och trevligare än andra tåg men de var snabbare.
Jag antar att det är ett låneord från tyskan, snabb heter ju Schnell! på tyska.
Färden gick till Hova via Hallsberg och Gårdsjö.

Här är min trogna reskamrat.
De mänskliga reskamraterna har kommit och gått men min väska verkar vara för evigt.
Det brukar aldrig vara några problem att hitta den på flygplatserna.
En fördel med att sticka ut från mängden, något de andra väskorna inte vågar.

När jag flög till Grekland hade jag på vägen begåvats med ett nytt bidrag till dekalfloran.
"Visst är det här en Jättebra Reklamplats".
Bagagepersonal med humor.
När jag ser närmare efter tycker jag att det saknas en dekal från Orkney.
Det kanske är dags att göra något åt det?

På egna ben och hjul

Idag har jag fått hem lite nya saker.
Ett par snygga ben i form av ett par stövelläster.
I wish I had them legs.

Kockums mathämtare och ståpotta.
Från råvara till färdig produkt, så att säga.

Knoppbrädor.
Ett tvivelaktigt ord, det låter som en efterkonstruktion.
Mina tankar går till en giljotin, närmare bestämt brädan där man lägger huvudet.
Tjopp!

Ägglådor är vad det heter däremot.
Populära på den tiden tågen kom och gick i tid, stannade vid alla stationer och var så där puttrigt medmänskliga.
Kusinerna på landet skickade ägg till släktingarna i storstaden, bonden levererade till affären ett par hållplatser bort.
I bakgrunden grythyttestolar i blått.

Vuxentrehjulingen Kroon tillverkad i Vansbro.
Föregångaren till rollatorn eller rullatorn.
Fungerande handbroms, kattöga på höger bakskärm sedan vänstertrafikens dagar samt en kromad originalpump strategiskt placerad på vänster ramrör.
Balder Karlsson stirrade vantroget när jag gjorde en testrepa nedför backen på gården.
Förmodligen undrade han vem som skulle fylla matskålen om jag for rakt ut i skogen.
Undrar om den är en praktisk mjölkhämtare?