Loppisrace III

Tre TV-brickor utan koppar.
De kommer att fungera utmärkt med äggkoppar i stället för vanliga koppar.
De är märkta Import, jag får en känsla av att de är tillverkade i Tyskland?

Fyra oanvända gamla skärmar till cykel.
Några har hål för montering av kjolskydd.

Apoteket hade vackra förpackningar förr.
Denna från apoteket Lejonet i Gefle.

Tyska vaser, till höger en Strehla.
Jag har tidigare en Strehlavas i samma form, men en storlek större.

Tre teburkar som ersättning för de försvunna.

En "mackbutt" eller maskburk som det heter på rikssvenska.
Tillverkad i trä och näver.

Ruskigt trevlig flaska med form som en bedagad antikhandlare.

En riktigt gammal plåtskylt som sedermera fått göra tjänst som gnistskydd framför kakelugnen.

Till sist ett förkläde i skinn.
Detta har vackra präglingar och tillhör förmodligen en folkdräkt.

Loppisrace II

Om det är något jag tror på, (förutom mig själv) så är det att Art Deco kommer att bli än mer eftertraktat och riktigt dyrt.
Ovanstående vas av Ilse Claesson är riktigt trevlig.
Den fyndades på en byloppis i Dalarna.

Plåtemballage speglar ofta sin tid.
Den här burken har innehållit NK:s exklusiva middagskaffe After Dinner.

Eller som här, stiliserade rökande indianer från Virginia.
Möjligen Cherokee.

En annan favorit är den här stora glasvasen.
Den fyndades i en antikhandel utanför Sundsvall.

Ljushållare i metall fanns med olika motiv.
Den här är tillverkad av Stjärnmetall i Ystad.

Johanssons lanthandel revisited

När jag passerar Hinneryd ser jag att lanthandeln är öppen igen.
Jag hittar en Vladislav Urban, Sklo Union.

En IRA-burk till havreflarnen.

En gammal fotogenlampa...

...med änglar som borde tilltala varje romantisk hemmafru med hjärtat på rätta stället.

The Te

Kerstin Kokk har på sin blogg med det passande namnet Kerstin Kokk skrivit att hon vill ha alla varianter av teburkar från KF:s gamla märke Cirkel.
Se inlägget här.
Jag får ibland in såna burkar när jag köper hem, även CO-OP teburkar.
Nu undrar jag hur många varianter det finns?

Som solen och fåglarna

Efter en, i mitt tycke, osedvanligt kall och regnig vår kändes det skönt att hitta solen i form av denna ganska ovanliga IRA-burk.
Ett nedslag hos Lillstugan's Loppis och Kuriosa gjorde dagen ljusare.
Jag återkommer imorgon med interiörbilder från loppisen som ligger i Hova, nära E20.

Fåglarna får representeras av det här uppläggningsfatet vars make jag inte sett tidigare.
Är det någon av läsarna som har en susning?

Trä glas och plåt

Vad sägs om fyra Tallåsenstolar från Tallåsenstolar i Tallåsen?
Formgivna av formgivaren Jan Hallberg.
Många sammalika ord.

Trevliga munblåsta vinglas av två olika modeller.
Eller tio olika modeller då de är "handgjorda".

Vaser av okänt ursprung.
Blått och gult.
Den högra har mer stuns.

Snygg plåtbricka i färger jag blir glad av.

Johanssons lanthandel fyndbilder

Idag när jag passerade det lilla samhället Hinneryd i Småland såg jag att dörren var öppen till
Johanssons lanthandel.
Innehavaren, en jovialisk äldre herre, var i full färd med att packa upp säsongens utbud.
Läge för en Movarpare, att ta sig in bakom kulisserna och undersöka de fynd ingen annan har fått se.
Ovan en bild av interiören som tyvärr inte är till salu.

Först ut, en inramad Jesusbild av det antika slaget.
Vacker baksida med original träskiva i stället för tjock papp.

Vacker vas. Åseda?
Vad vet jag?

Bautatavla av Johan Tirén.
Nybyggare i Lappland.
Johan Tirén engagerade sig starkt i samernas rättigheter.
Gör gärna en bildsökning på Johan Tirén och titta på hans vackra tavlor.

Bodvars kardor, idag populära i ullkretsar.

En Kunglig Hovleverantör.

I plåtburksversion.
Solo kaffe.

Dansk keramik med lavaglasyr.
Hopplöst undervärderat.
Denna vackra skål av Ernst Faxe.

Salt och pepparströare av det återigen moderna slaget.

Två, visserligen slitna men kompletta, gamla fotoalbum.
I sanning en skatt att stilla bläddra i.

Glasgrunka Åseda?
Vad vet jag?
Samt en liten pytte ljusstake, förmodligen en kopia på Ystad metall's.

En glasskulptur för två värmeljus i flummig design.

Kryddställ à la 70-tal.

Stoor väggtallrik från Rörstrand för DynaPac.
Om någon undrar lämnade jag en hel del fynd kvar till er andra.
Allt var inte heller uppackat så jag vet inte vad jag missade.

Fyndat i lanthandeln

Ett besök hos förre lokale lanthandlaren, idag 83 år, resulterade i följande fynd.
ALP "Kaskad" och Schramberg "Pigalle".
Jag är svårt begeistrad i Kaskaden med sin oregelbundna form och färgglada dekor.

Lite mer anonym men med glasyr tjock som grillkorvar, Strehla 1310.

En tidig Triett.
Tunna i litograferad plåt, Kafferosteriet Rekord i Halmstad.
En udda inredningsdetalj att glädjas åt på egendomen.

En betydligt mindre plåtförpackning från Nitroglycerin Aktiebolaget Gyttorp.
Egentligen från Nobel Glasgow och har härbärgerat tändhattar.
Den behöver lite omsorg innan den blir presentabel. Perfekt till visitkorten.
Till detta kan fogas lite gammal ICA-reklam och gamla pepparkaks- och andra formar samt kardor, eftertraktade i alternativa kretsar.
Nu ska vi se om dessa smälter in i miljön på ett bra sätt, eller om de passar bättre hemma hos någon annan.

Är vi blåsta?

Det senaste året har jag provat minst 40 olika sorters kaffe.
Ekologiskt, kravodlat, mörkrostat, snällt-för-magen-kaffe, rättvisemärkt, you name it.
Allt har smakat förvånansvärt lika och koffeinkicken har uteblivit.
Jag har i min stilla förvirring trott att smaklökarna förtvinat och att jag har blivit förhärdad.

Glatt förvånad ser jag idag på Facebook att en annan koffeinist ställer samma fråga.
Vad har hänt med kaffet?
Genast svarar en massa människor att de var för sig undrat samma sak.
Koffeinisten jag tidigare nämnde gjorde sedan ett blogginlägg som ni hittar här.
Är det kristidskaffe vi dricker utan att veta om det?

I den här udda plåtburken från Kafferosteriet Drott i Stockholm har det säkert funnits fullödigt kaffe.
Förr fanns det kafferosterier lite här och var, och den som inte passerat ett kafferosteri i rostartagen, den har inte passerat nånting.
Det är ljuvligt.

Jag hör en talkör skandera; Zoegas! Zoegas! Zoegas!
Det är inget dåligt tips.
Nu är inte väna hustrun imponerad av Zoegas och då jag är för lat för att brygga två omgångar kaffe varje gång, får det alltså bli en kompromiss.
På burken vi använder står det visserligen Kalaskaffe, men den innehåller Maxwell House.
Tips på riktigt kaffe emottages med tacksamhet.

Annars får jag ta till O'boy.
Här med det attraktiva plastlocket.
Gutår!

Utmaning i köksskåpen

Stina med bloggen Stajnich loppisliv har utmanat retrobloggare att visa upp sina köksskåp.
Inget städande i förväg utan naket utlämnande ska det vara.
Då blir det så här. Jag har dock begränsat mig till överskåp.
Rostfritt är en favorit i detta, vårt hem.
När man år efter år hanterat tonvis med porslin noterar jag en viss mättnad.
I början av karriären dignade skåpen under bördan.
Idag kan jag konstatera att det ser ganska luftigt ut.
Man kan skönja Dinera, Picknick, Kasper och Holland om jag minns rätt.
Längst ner skymtar den idag återigen obligatoriska REDA-hyllan
Inget upphetsande här heller. Coop är dominerande.
Det finns till och med ett tomt utrymme?
Skafferiet har jag hoppat över men det verkar finnas en del matnyttigt även här.
Plast i form av hållare för mjölkpaket, idag fungerar de som förvaring av oöppnade kryddpåsar.
Längst ner i bild ser vi pipen på en vattenkanna som Benny på Porslinsbloggen gärna vill ha.
Charmiga trälådor som en gång innehöll potatisgryn, mandelmassa och margarin.
Fler trälådor samt plåtburkar som används i vardagen.
Martin Olssons Kalaskaffe, pigg plåtburk för socker, Oboy, Ögonkakao och Ergo Cacao.
The-skåp är ett måste.
Säga vad man vill om imperialismen men det tillverkades i alla fall exotiska plåtburkar.
India Blend, Co-op te (fungerar som motvikt), Imperial The, Earl Grey Tea, Hornimans Pure Tea, Ahrenberg Äkta Ceylon The, James Lundgren Salongs The, Ridgways Caravan Tea, Ceylon Frimärksthe och Tao The, den exklusiva kinablandningen.