The End of the White Trend

När jag under den senaste tiden pratat med auktionister har de samstämmigt förkunnat att "shabby chic" trenden är helt och totalt ute.
Det är jag evigt tacksam för.
Det verkar finnas en inneboende lust hos inredare-wannabe's och mindre nogräknade handlare att begå sannskyldiga övergrepp mot gamla möbler.
Eller, det är nog snarare lusten till cash som driver den senare falangen.
Tidigare avlutade man mängder med gamla allmoge- och andra möbler, på senare tid har de vita färgburkarna åkt fram.
På bilden ser vi ett par vitmålade barockstolar som jag köpte på auktion tidigare i veckan.

Nu kommer jag att skrapa bort färgen på lediga stunder när vädret så tillåter.
Här har jag börjat på undersidan av tvärslåarna för att få in känslan för hur färgen ska angripas.
Jag har ett antal sliöa moraknivar att ta till för ändamålet.
Knivarna får inte vara så vassa att de skadar träet.

Här ser vi den gamla brännmärkningen på sitsens undersida.
EMLS kan stå för Emanuel Larsson eller liknande.
Nu hoppas jag att vi slipper våldtagna antikviteter i framtiden.

Den charmerande kotavlan är signerad Bråne, möjligen Barbro Bråne.

What the Hell

Jag har också sagt att jag ska hålla på med antik och företag så länge det är roligt.
Jag tror till och med att jag sagt det förr, det är inte så roligt längre.
Det som ger mig en kick är att hitta fynden.
Jag är ingen förvaltare.
Jag vill inte ha saker i lager längre än en vecka, möjligen två.
Efter det är fynden kvar på övertid.

Jag vill att mina kunder ska bli lika glada som jag en gång blev, när de upptäcker fynden jag har till salu.
Det händer alltför sällan.
Med konkurrens i form av välgörenhetsorganisationer, kyrkor, gratisarbetare och svartsäljare är steget till nolltaxering inte långt.
Jag har varit medlem i FAK, Förenade Antik- och Konsthandlare, sålt på större och mindre mässor och på nätet och i butik.
Det har inte hjälpt.
Om man som jag vill bo på landet eller iallafall i någorlunda sund miljö finns ingen uppsjö av kunder.

Jag är förmodligen ingen bra försäljare.
Mitt tålamod med buttra, snåla, prutande kunder är förbrukat.
Jag vill bara träffa trevliga, glada människor.

Jag har naturligtvis under de här femton åren träffat många trevliga och glada människor.
Det är dom som har varit den stora behållningen.
Tyvärr kan jag nog inte leva på dom, inte ens om jag frågar snällt?

Under det senaste halvåret har jag, i gott sällskap, vänt och vridit på problemet för att hitta en ny infallsvinkel.
Kan det kombineras med något annat?
Vill jag lägga ner ytterligare timmar per dygn?
Jag hittar inget alternativ som känns lockande.

På något sätt får jag försöka bli av med mitt lager.
Det känns inte heller frestande, men det kanske lättar efter ett tag?

Jag kommer att fortsätta skriva här, då mest om det jag säljer.
Mer kåserande, fabulerande inlägg lägger jag upp på min nya blogg Strålande tider Härliga tider.
På så sätt kan jag separera det gamla från det nya.

Så.
Nu har jag sagt det som inte bör sägas.
Återstår att se vad som händer.

2013 - Året som gick

Den 16 januari gjorde jag den första målningen på mången dag.
2013 är härmed förklarat som kulturår. 

I början av mars levererades och installerades den gyllene himmelssängen i rosa gemaket.
Sängen är byggd av en riktig snickare från Lappland, Erland.
Lapplanderland.

Den 26 april var det dags för en musikalisk höjdpunkt, konserten med Stefan Sundström.
Sunda idéer och samma stylist, det blir inte bättre än så.

Maj 25 förlovade vi oss, Anna och mej.

Några dagar senare, närmare bestämt 29:e maj, fyllde min vän och vapendragare Balder Karlsson sex år.

Vecka 31 var det dags för en ny begivenhet.
Den första semestern sedan Hedenhös.
Vi besökte bland annat von Echstedtska gården och Rost Interiör.

Den 13:e augusti var det dags för TV-inspelning igen.
Denna gång var det "PAX jordiska äventyr" som kommer att sändas i januari 2014.
Medverkande i "mitt" avsnitt är Sanna Persson-Halapi och Eva Westerling

Den fjortonde september - skuldfri.
Nu stannar pengarna hos mig.

Den 7:e december knöt vi hymens band.
Smekmånaden firade vi med en vecka för världsfreden.

På julaftonen innehöll ett av paketen en Gibson Les Paul för vänsterhänta.
Heder åt Anna med familj som med denna gåva ytterligare stärker den musikaliska utvecklingen i Skåne.

Von Echstedtska gården

På semestern passade vi på att besöka von Echstedstska gården i vackra Värmland.

Det var nära att man flyttade hela rasket till Skansen i början av 1900-talet.
Idag tackar vi de goda krafterna för att inte allt hamnat i Stockholm.

Man kan förstå att populasen nalkades gården med respekt.

Här huserade assessorn vid Kungliga Myntverket.
Det är uppförsbacke hela tiden, något som kunde suga musten ur den mest förhärdade gäldenären.
Imposanta grindstolpar förstärker intrycket av makt och välstånd.

Gården har de på bergsmansgårdar typiska skorstenarna i gjutjärn.

Nätet är till för att hindra kajor från att flytta in i skorstenen, knappast vackert, men funktionellt.

Här är dåtidens Katerina Janouch på besök.
Mannen i huset studerar med stort intresse hjälp- och preventivmedel. 

Här har prinsessans styvmor fångat Fågel Blå.

Antikhunden vill särskilt nämna de slitna trösklarna.
Inget är som patina, möjligen då en varm kanin eller en kisse på flykt.
Längre upp i bild ser vi den osaliga pigan som spökar på gården.

Grytlappar i smide från 1700-talet.
Gjutjärnshällen i köket är imponerande, den är till och med större än den jag har i lager.
Den upphöjda kanten har samma form, möjligen kommer de från samma bruk?

Kökshyllan med kyligt blåvitt porslin och levnadsglada flaskor med sensuell rondör.

Besöket avslutas som sig bör på avträdet.

Det är en magnifik skithusdörr på min ära.
I nästa inlägg kommer jag att visa ytterligare nedslag vi gjorde på vår semester.

Vi öppnar nya dörrar

Semestertider!
Det har varit tunnsått med blogginlägg den senaste tiden.
Anledningarna har varit flera.
För det första har jag bytt lokal, då godsmagasinet vintertid inte fungerade som tänkt.
Jo, jag vet, de senaste åren har jag flyttat fler saker än vad som är nyttigt.
Den här gången var jag helt flyttad ett par dagar innan uppsägningstiden gått ut.
För det andra har vi varit på semester.
Ett, i det närmaste, okänt begrepp för egenföretagare.
Vi gjorde en u-sväng i södra delen av Sverige och bodde på, minst sagt, skiftande boenden.
Första natten, långt från allfarvägen i ett pyttelitet hus som saknade elektricitet och vatten.
Vi kom dit efter mörkrets inbrott.
Svart som en säck.
Treochetthalvtåringen:
- Ska vi bo här inatt?
- Jaa.
Treochetthalvtåringen, nu med darrande underläpp:
- Men vi kommer att sakna er...
Så kan det låta när man ska övernatta i ett pyttetorp, stort som en lekstuga.
Jag återkommer med fler semesterbilder i nästa inlägg.
Bilden ovan är tagen från herrskapsfjölet på von Echstedtska gården.

En annan dörr som öppnas, är vår egen.
En blogg där både fröken Perkele och undertecknad kommer att bidra med inlägg, bilder och idéer.
Välkomna in till Hemmaljunga.

Retrotextil säljes

Nu har jag startat min försäljning av textilier.

De har legat nerpackade i åratal.
Igår började jag lägga upp auktioner på Tradera, ni hittar dem hos Skaffaren.
Alla på denna sidan bör finnas där senast ikväll.

Jag låter bilderna tala för sig själva.

Den nakna sanningen

Henri och Henrietta är på plats.
Jag behöver ta in extrapersonal nu när jag säljer lagret.
Då båda är naturister blir det till att skruva upp värmen i lokalen.
Särskilt Henrietta drog blickarna till sig idag när vi bilade till lokalen.
Hon dröjde kvar en stund i bilen och genast var en glad man framme för att kontrollera synen...eller nåt.

Jag har byggt en rustik hylla i magasinet.
Det kan vilken finsmakare som helst göra som är någorlunda bekant med IKEA:s pysselmöbler.
Vem skulle inte vilja ha en liknande i hemmet?

Vi tar bussen

Idag kommer jag att testa Bussgods.
Det går till som så att jag skickar en 1700-tals allmogestol och ser hur mycket som finns kvar när den kommer fram till kunden.
Paketet får plats i en ordinär Volvo av äldre modell, då bör den rymmas även i en buss.
Nu ser vi fram emot resultatet.

Vårstädning

Nu har jag gjort en liten vårstädning i verkstaden.
Tyvärr har inte min tid räckt till för att läsa och kommentera andras bloggar den senaste månaden.
Det känns lite B eftersom jag missar mycket av det roliga.
Flytt, försäljning av vårt gamla hus och allt vad det medför, fyller dagarna helt.

Bastuns lavar har blivit tillfälliga hyllor.
Då vi aldrig badar bastu rev jag ut den för en tid sedan.

En avdelning med zink, plåt och pallar.

Jag undrar var alla vattenkannor kommer ifrån?
De förökar sig som kaniner.

En klassiker.
Den gamla gårdspumpen "12:an", nyligen renoverad.

Gjutjärnskaminer, smides-, kryss-, och solgrindar.

Visst är det härligt med vårens skira grönska.
Nu är det dags att ta Monarken och åka till grannen för att hämta mjölk.

Några före-bilder som visar hur verkstaden var inredd på tillträdesdagen.

Städning var av nöden.

Under fönstret gömde sig ett vackert bord från barockens 1700-tal.

Lönen för mödan, så att säga.