Vad man finner i skog och mark

Nu är parningssäsongen snart över för snoken.
Kanske ligger den och vilar upp sig efter ett lyckat möte i ormgropen?
Detta verkar vara ett ungt exemplar, de kan faktiskt bli uppemot 25 år gamla.

Nu är campingsäsongen snart över för husvagnen.
Kanske står den och vilar upp sig efter en lyckad vår i grusgropen?
Detta verkar vara ett äldre exemplar, de kan faktiskt bli uppemot 50 år gamla.

Vilken skulle ni föredra att ha i trädgården?

Oxlägg, Laleh, Vitvirra och Vild Körvel

 Falsk oxlägg

Gamla skolböcker behöver inte vara enbart tradiga.
Här är några exempel ur den lille gossen Karl-Eriks bok Laborationsövningar I.
Vi börjar med Gullviva eller Oxlägg som den också kallas.

Äkta oxlägg

Ingen turban

Att tulpanen heter just tulpan beror på en förväxling gjord av den flamländske diplomaten de Busbecq.
Han var den habsburgska kejsarens sändebud i Konstantinopel och missuppfattade den turkiske tolkens beskrivning av växten (liknar turban) för att vara blommans namn.
Sen var det för sent.
På turkiska heter tulpan Laleh, precis som artisten.

Ej heller turban

Vitsippan har många namn, jag gillar vitvirra.
Mer virr än sipp.

Hundkex.
Roten är faktisk ätlig om man kokar den några gånger, eller låter den koka i cirka en timme.
Ett varningens finger måste höjas ity den är lätt att förväxla med andra, rent giftiga arter.
Man ska inte äta någon man inte känner väl, som kannibalen sade.
(gammalt djungelordspråk)

Sammandragning

Jag tänkte att jag skulle sammanfatta veckan som gått.
Om inte annat så för min egen del.
Jag började med att köra ett lass eller två till den braiga auktionsfirman.
Trots att jag vill minska på mitt lager är det svårt att låta bli en rundvandring bland de hundratals saker som kommer att bjudas ut.
Till höger ser vi Luxors TV "Mirror", enligt uppgift designad av Stig Lindberg:
Reklamen ståtade med uttryck som "modern, djärv, exklusiv. i mitten av 60-talet.
I hörnet tronar ett exemplar av bokhyllan "Sonja", Exqvisita Style AB Stockholm. 

Följaktligen, när jag fått lite golvyta över på lagret, dyker det upp ett par nattduksbord i Art Deco.
Jag kunde inte motstå dem där de stod övergivna med sin strama charm.

Favorithustrun är initiativtagare till den skånska Trädgårdsjuntan. 
Om man kan träffas och juntaskapa på vinterhalvåret, varför inte göra något liknande under den ljusare halvan av året?
Ett lovvärt initiativ som betyder att man får se annat än den egna täppan och möjligen gatan utanför.
Byggnaden ovan ligger efter gamla Riksettan. numera är den övergiven och utlämnad till vandaler.

Ett egentillverkat vattenutkast som utmynnar i ett närliggande stenparti.
Det är kopplat till villans stuprör och ger under skyfall en illusorisk bild av svensk midsommar på Öland, alternativt Smögen.

Vad göra med all inspiration som växer fram ur att befinna sig i andras fixade trädgårdar?
Jo, man kärrar singel.
Om det ligger på baksidan huset i form av en uteplats kan man ju alltid skyffla runt det till husets framsida.
Fördelen är att det blir mindre grus och sand i entrén, mindre städning.
Heja!

Biten av ett liv som påminner om en roadmovie gav jag mig ut på vägarna igen.
Denna dagen blev det ett lass med järnskrot som såldes på metallåtervinningen.
Jag hade tänkt ta en bild av själva skroten men kom av mig fullständigt då jag blev påkommen med att lasta av blandskrot bland klippskrotet.
Kranföraren var inte glad någonstans.
Efter lite pokulerande och förbrödning löste det sig, men ambitionen att föreviga anläggningen glömdes bort.
Det får bli den här bilden från hemresan istället.

Efter någorlunda välförrättat värv var det dags för siesta.

Tillbaka på lagret tog jag den här bilden på en rest av tidigare verksamhet i byggnaden.
Huset härbärgerade tidigare en korgmöbelfabrik med sextiotalet anställda.
Plymå 242 skulle ha räfflade fötter och soffa 476 utrustas med fällbara gavlar och vändbara bäddar.

Tidig morgon, det är bara fårhunden och jag som är vakna.
Ja, plus en mängd fåglar som vill para sig redan klockan 05.00.
I bakgrunden tutar tranorna just när jag tar bilden.

04.49: - Kan vi gå ut nu??

Med en hektar inhägnad trädgård brukar vi låta hundarna slira runt på egen han bland sorkhål och racingkaniner.
Idag kom ingen hund när jag visslade in dom.
Efter en stund hittade jag det här gänget som berett sig tillträde genom bakluckan.
Med miner som slynglar ute i olovliga ärenden (tillgrepp av fortskaffningsmedel samt förmodad rattonykterhet) öppnade jag förardörren med den klassiska polisrepliken:
- Jaha, och hur var det här då?
Balder Karlsson -------------------
Gaski Gullsnudur: BUUURRRRPP.....

I samband med mitt nya sunda liv är även hundarna förmånstagare.
Jag går, hundarna går, livet går sin gilla gång, även denna vecka i maj.
Snart är det sommar.

Art dEko

Trasmatta 210 X 109

OK, vad sysslar man med under tiden som man går ner i vikt?
Man måste ju göra andra saker förutom att väga sig.
Jag har läst och funderat, konsulterat tarotleken, vägt för och emot, resonerat med favorithustrun och kommit fram till några saker som är viktiga.
Det här är inte helt lätt då valen aldrig tidigare i mänsklighetens historia varit så många som idag, och det gör tillvaron komplicerad.
Alltnog.

För det första är det viktigt att äta riktig mat.
När vi handlar på det kooperativa brukar andelen ekologiskt ligga på cirka 60 procent.
Det är svårt att nå de magiska 100, men det får duga som det ser ut nu.
Vi köper i princip ingen färdigmat och ingen läsk.
I framtiden vill vi ha en köksträdgård med kryddor, grönsaker, frukt, bär och potatis.

För det andra känns det angeläget att inte utnyttja jordens resurser mer än nödvändigt.
Det betyder att vi inte köper nytt särskilt ofta.
Vi har dessutom ägnat en hel del tid till att rensa ut bland våra saker, men det är fortfarande skrämmande många prylar kvar.

Under min tid som handlare har jag samlat på mig en hel del saker.
Långt ifrån allt har hamnat i butik.
Vissa saker har varit svårhanterliga, textilier, mattor, konst i form av tryck, affischer, grafik och litografier.
Till detta kan läggas fotografier och andra pappersföremål.

Nu har jag börjat med en sida som heter Art d'Eko.
Det röda står för energi, mod och kärlek, det svarta mystik och elegans och slutligen det gröna för tillväxt och harmoni.
Jag har börjat med mattor av olika slag, det finns även ett par blogginlägg.
Om jag säljer tillräckligt många mattor kan det bidra till att finansiera min bok.
Den som vill är varmt välkommen att komma med synpunkter, kommentarer eller hälsningar.

Pension

Nu har jag uppnått den ålder då man förväntas ta ett steg tillbaka, lämna plats för den yngre generationen och lätt tillbakalutat njuta sitt otium.
När jag växte upp i ett brukssamhälle såg jag hur de gamla gubbarna vid uppnådd pensionsålder gick hem för att sakta sugas upp av kyrkogårdarna.
De hade ofta en gratifikation i form av en guldklocka som bevis för att de skänkt 50 år av sitt liv till förstörelsevapenfabriken.
En del väntade inte längre än en vecka innan de lade näsan i vädret.
Så verkar det inte vara idag.
Dagens gråa män åker Harley, lyssnar på Led Zeppelin, låter tatuera in en dödskalle i väntan på att själv bli en, eller säljer huset, köper en husbil och riktar kompassen mot fjärran..

Det är dags att gå i pension,
Livets ros är ännu vacker, kanske lite mörkare än förr men med flera ljusa inslag. 

Det är viktigt att hålla sig i form.
Minst en halvtimme om dagen om man vill vara frisk.
Antikhunden och ett försvarligt lager gamla prylar hjälper till att bevara kondition och styrka.  

I december förra året fick jag beskedet att jag har diabetes.

Ett öde som drabbar fler och fler överviktiga stressade gubbar som tror att de är något.
Man kan säga att det är en av de nya stora folkrörelserna grundlagd i ett stillasittande liv.
Efter läkarbesöket åkte jag hem och googlade på min nya etikett: Diabetiker.
På den första sidan jag hittade kunde jag läsa mig till att "det är en plågsam sjukdom och början till ett livslångt lidande".Det lät ju inte uppmuntrande precis.
Blindkäpp och ett kapat vänsterben diskuterades vid köksbordet.

Idag är jag lika lång som i december, men jag väger tolv kilo mindre och ligger nu på normalvikt.
Jag har lagt om kosten och jag rör mig mer än tidigare.
Vid senaste läkarbesöket fick jag veta att mina värden nu ligger på en sådan nivå att jag idag inte skulle ha blivit diagnostiserad som diabetiker.
Långtidssockret ligger på en bra nivå, blodtrycket har sjunkit till en nästan acceptabel nivå.
Jag mår bättre än på länge, det är paradoxalt att man måste vara sjuk för att bli frisk.
Nu kanske jag orkar blogga igen.

Wirkkala Wiinblad

Rosenthal Polygon Serenade.
Formgivare Tapio Wirkkala.
Dekor Björn Wiinblad.
Dubbla konsonanter och dubbla vokaler i en spännande mix.
1978.

Går i graven

Nu står det klart att Bonnier Tidskrifter lägger ner Antikvärlden.
Någon som är förvånad?
Inte jag.
Inte heller flera av mina trogna läsare.
Någon?
Inte det.

Jag har tidigare skrivit om det utarmade upplägget som Antikvärlden och Antik & Auktion haft fram tills idag.
Det återstår att se om det blir någon förändring i samband med nedläggningen.
Kommer den att påverka innehållet i Antik & Auktion.
Kanske i en ny riktning?
Det är knappast troligt.
Man är helt beroende av de stora annonsörerna och de lokala (läs Stockholm) aktörerna för att det ska bli någon förändring.
Bonnier Tidskrifter kommer att satsa på tidskriften Hem & Antik, då trenden nu är att inreda hemmen tryfferade med antikviteter och udda föremål.
Jag har köpt några lösnummer av magasinet och jag kan säga att jag inte imponerats av innehållet.
Antikvärlden kommer att läggas ned i januari 2015 och jag kommer då att recensera ett nummer av Hem & Antik.
Man vet aldrig, det kan ju bli riktigt bra.

Nedan finns länkar till mina tidigare inlägg i frågan.
Läs även kommentarerna.
Kommentera gärna detta inlägget.

Nu får det vara slut.
Brev till redaktionerna. 
Svar från redaktionerna