Stenrik

- Jaså, du ska flytta till Småland och bli stenrik, skämtade någon i den yttre vänkretsen.
Det var när jag presenterade våra planer på att slå ned bopålarna i Finnveden.

Nu har det hänt, och det känns inte alls dumt vill jag påpeka.
Här har vi tjänat ihop 350 smågatstenar, så kallade "knott".
Det finns ytterligare knott på ingång, uppskattningsvis 150 stycken.

Större stenar i form av kalkstensskiffer. Det finns ungefär lika mycket till på lager.
Till höger i bild finns ett nyligen inskaffat lyftbord till traktorn, detta för att kunna frakta stenen till sin slutliga vila.
Ett lyftbord är ett bra hjälpmedel när man hanterar sten av den här storleken.
Tidigare har jag använt säckkärra (pirra) och breda axlar men det frestar på kroppen.
De tyngsta har en vikt på drygt 130 kilo.
Sten börjar bli dyrt och ett tips är att kolla prylannonserna i lokaltidningarna.
När frun vill byta till något modernare i trädgården kan det bli överkomligt i pris.

En blöt midsommar

"Sogni" Vittorio Corcos 1859-1933

Den här midsommarens väder försätter mig i ett melankoliskt tillstånd.
Temperaturen är låg, solsken och regnväder byts av med en kvarts mellanrum.
Huset är fyllt av stojande barnbarn, vuxna barn och lycklig hund.
Jag är den ende som har lust att snapsa till maten och då väljer jag att avstå.
Midsommareftermiddagens traditionella sus i huvudet är utbytt mot ett lättare energiöverskott. Då passar det bra att botanisera lite bland de konsttryck och litografier som följde med det senaste flyttlasset.

Franciska Clausen 1899-1986

En utställningsaffisch i form av en litografi, denna med nummer 43 av 90.
Franciska Clausen var en avantgardistisk dansk konstnär.
Hon var född 1899 och tog sig redan som sjuttonåring under brinnande krig till Weimar där hon gick på den konstskola som några år senare blev till Bauhaus, drog därpå vidare till München, med en kort parentes på Kunstakademiet i Köpenhamn.
Plåten till litografin är från 1930, hennes "heroiska" år inföll mellan 1921 - 1931.

Bugatti tipo 31 "Royale" Ettore Bugatti 1881-1947

Ettore Bugatti var en formsäker och egensinnig bilkonstruktör.
Hans bilar skördade stora framgångar på tävlingsbanorna under 1920-talet.
Ettore föddes i en konstnärsfamilj och hade en bror som hette Rembrandt Bugatti.

"La Place de l'Europe" Gustave Caillebotte 1848-1894

Tavlan kunde lika gärna heta "Svensk midsommar".
Blänket i bilderna beror på att trycken ligger kvar i stora skyddande plastfickor.

Nyhetserbjudande Tjäna 40 öre

På en tillfällig loppis i Smålandsstenar hittade jag idag detta introduktionserbjudande.

Det är den hittills äldsta O'boy-förpackningen jag sett.
På baksidan är texten skriven i undervisande tongångar.

Ett exemplar av Husmoderns köksalmanack 1969.

Informativt är också detta häfte från 1951.
Per och Pia på hushållskurs.
Trettio kapitel.
Per och Pia bakar finska bröd.
Per och Pia gör köttbullar.
Per och Pia steker kotletter.
Per och Pia borstar skor.
Per och Pia gjuter ljusstakar.
Ja, ni förstår principen.

Till sist en färgglad burk från Luxus kaffe.
Gott sällskap...
Jag hoppas ni också får gott sällskap i midsommar.

Nya loppisfynd

Jag har sett att våra mjölkkrukor fått ett nytt användningsområde.
Vid ett flertal tillfällen har ett gäng småfåglar använt locken som fågelbad.


Nu är det ganska fullt i verkstaden.
Trots, eller kanske på grund av, röran har det blivit något av en succé.
Det triggar kanske igång fyndnerven?


Här finns gott om renoveringsobjekt.


Dagens loppisrunda resulterade i ett tidningsställ på hjul och en orange ledbarpåallahåll skrivbordslampa à la 70-tal (ej på bild).


En kista med platt lock.


Ovanlig avslutning på smidesbeslagen.


Till sist en gammal fållbänk som kommer att göra sig bra i en ljusare kulör.
Jag säger det igen.
Man ska alltid ha släpkärran påkopplad.

Oddities

Fläskkorv för pysslingar.
Dagens fyndrunda resulterade i en burk Slotts-senap i miniatyr.
Som bonus försedd med kostråd på locket.

Ett decilitermått i miniatyr.
Måttet saknar märkning men ½ dl verkar troligt.

Pytteliten Kockumstratt.

Paradnumret. En slipshållare att fästa på insidan garderobsdörren.
Sen är det bara att snurra fram en lämplig halsprydnad.

Till sist; Boken om Halmstad - Nässjö järnväg.
Kolla denna snygga reklambild i svart, rött och silver.
Även om man inte är järnvägsnörd uppskattar man alla bilder på gamla vackra järnvägsstationer.
Undrar varför man måste bygga så fula hus idag?
Finns det en styrande bunker- och betongmaffia?

Ur minnenas arkiv

Man kan säga att min karriär började med en flaska sprit.
Som fjortonårig pryo på apoteket Vargen övertalade jag apotekare Lindblad att sälja ovanstående flaska till mig.
Jag fick köpa den för en silverkrona, på den tiden innehöll alla enkronasmynt riktigt silver.
Det var storleken på flaskan som imponerade, 36 centimeter hög och med en vikt på drygt 2,5 kilo skulle den imponera på kompisarna.
Att den innehållit koncentrerad sprit gjorde inte saken sämre.
Under hela cykelfärden genom brukssamhället Karlskoga och Bofors industriområde var jag uppfylld av fyndkänslan, att jag gjort ett klipp.
Visserligen var det besvärligt att balansera både cykeln och den här jätteflaskan med glaspropp men det var ett kärt besvär.

Helena på bloggen Porslin och nostalgi frågade vid ett annat tillfälle om jag har flaskan kvar.
Här är svaret.
Också lite nostalgi.

Hemmets Lag på 50-talet.

På svägerskans loppis i Tallberga hittade jag detta rättesnöre som kommer att påverka resten av mitt liv.

Den är förmodligen från 50-talet men lika aktuell idag.

§ 1
Mannen ska älska sin hustru lika mycket som sig själv.

§ 2
Mannen ska vara sin hustru behjälplig i förekommande hushållsgöromål.

§ 3
Mannen får endast i hustrus sällskap vistas ute efter mörkrets inbrott.

§ 4

Mannen får ej undanhålla någon del av sin lön utan överlämna denna ograverad.

§ 5
Bryter mannen mot någon av dessa regler eller i övrigt ej vet sin plats,
varder han därmed utlämnad åt hustruns godtyckliga behandling.

Huga!

Före och efterbilder del 2

Vad har hänt de senaste två veckorna?
Att köpa en eftersatt egendom innebär inte bara att välja i tapetkataloger och klura ut vilka draperingar som passar bäst till morfar Carls linneskåp.
Det betyder också att man måste välja hur mycket av tidigare ägares inredningsmödor som ska sparas.
Idag går vi igenom uterummet som ska härbärgera vinterns vedförråd.

Före: En kuriös blandning av trä, plåt, ris, kartong och annat.
Det mesta gick faktiskt att elda upp under den gångna vintern.
Snyggt och charmigt? Njaä...
Snille och smak? Icke.

Efter: I botten finska lastpallar, därefter bygger jag på med flera lager torr björkved.
Det går åt en hel del för att värma upp jättehuset, dessa två lager är bara början men bilden visar principen.
I vinter kommer det att bli betydligt enklare att mätta den hungrande vedpannan.

Den som vill läsa mer om betydelsen av att rensa i hemmet kan börja här.

Min huvudlöse morfar

Det är han till höger i bild.
Nu var inte morfar huvudlös i ordets bemärkelse.
Tvärtom var han en klok man och den mysigaste morfar man kunde tänka sig.
Visst kunde han vara sträng, men det var han som tog mig med och metade abborre, vi fiskade harr och öring på den då ouppdämda Österdalälven. Härliga tider!
På bilden jobbar vi med veden på morfars gård i Älvdalen.

Barnarbete var inte uppfunnet på den tiden, av tradition hjälpte alla till och det var inget konstigt med det.
Jag tror snarare tvärtom, att det var nyttigt att vara en del av helheten.
Idag lever generationerna i skilda världar, vad är vinsten med det?

På bilden står jag längst fram, skottkärran med bågnande sidor.
Bakom mig står en av grannpojkarna, jag minns inte namnet men jag minns båtmössan som väckte habegär. Var den Blixt Gordon-inspirerad?
Längst bak min äldre bror som verkar undra om jag ska stå där och såsa och posera i all evighet.

Även i år kommer jag att ägna några dagar åt vedarbete.
Jag undrar var min bror håller hus?
Han kanske vill återuppliva gamla minnen?