För några dagar sedan fick vi hem ett exemplar av ELLE Decoration, tidigare ELLE Interiör.
Till min
glädje hittar jag fyra annonser som trycker på långsiktighet, och det innan jag hunnit till magasinets innehållsförteckning.
Andra uttryck som återfinns i annonser är
Tradition,
Småskaligt hantverk och
Unna dig giftfria väggar.
Jag tycker det är riktigt skönt att slippa
slitochsläng-mentaliteten som på senare år urartat till
köpochsläng.
Idag hinner man inte ens slita på inköpen innan de är mogna för att kasseras.
Buy now keep forever.
Det gillar jag.
Bland övriga annonser sticker Kvänum kök ut.
Annonsen sträcker sig över två sidor.
Det är en bild på ett kantigt, nästan sylvasst, sterilt kök i vitt, grått och mullvad.
En liten företagslogga skvallrar om att här tillverkas kök minsann.
Utan den lilla faktarutan hade det lika gärna kunnat vara december i obducentföreningens kalender.
Övriga glädjeämnen är två hemmahosare.
Nils Ströyer Christophersen, grundaren av designbyrån FRAMA.
Han målade sin nyinköpta lägenhet vit, och ångrade sig när han såg resultatet.
Bara det är värt en eloge.
Resultatet blev istället en rå yta med känsla av tjugotalets arbetarbostad.
Utanpåliggande el. Läckert.
Nadia Tolstoy och Jan Sandbladh.
Färg! Glädje! Lekfullhet! Färg!
Rubriksättaren har valt att kalla artikeln: Med känsla för funktion.
Fullständigt obegripligt.
Den borde heta: Med fantasi och lust.
När det skrivs om vita hem pratar man aldrig om funktion.
I Tolstoys och Sandbladhs spännande och annorlunda hem är funktion helt plötsligt väldigt viktigt.
En överraskning av det mer otrevliga slaget fick Nicklas Cederqvist med bloggen
Antikmonologen.
Nicklas har med en god portion civilkurage påtalat bristerna i de stora auktionshusens beskrivningar av föremål, framförallt de med asiatiskt ursprung.
Detta har bland annat resulterat i att polisen gjort ett tillslag på Uppsala Auktionskammare och beslagtagit ett tjugotal föremål av elfenben.
Nu har Uppsala Auktionskammare avslutat Nicklas Cederqvists konto hos dem, detta utan att redovisa något skäl till åtgärden.
Man kan fundera på om det inte handlar om den rättmätiga kritik som Nicklas riktat mot auktionsbranschen i ett flertal blogginlägg.
Läs gärna hela historien på
Antikmonologen.
Jag har tidigare kontaktat Antikvärlden och Antik & Auktion och efterlyst en uppryckning.
Upprinnelsen finns i ett blogginlägg som heter
Nu får det vara slut.
Jag återkommer igen till det faktum att branschen består av ett kotteri av väldigt få människor och företag.
Detta är, enligt mitt sätt att se det, inte bra för den stora gruppen av samlare och intresserade av antikviteter.
Faktum är att jag redan sett alldeles för många exempel på protektionism i toppen av branschen.
Mångfald framför enfald!
