tisdag 8 februari 2011

Tre vise män

De hette Caspar, Melchior och Balthasar, det fick jag lära mig redan i småskolan.
Vår unga, vackra, religiösa småskolelärarinna Inga-Maria Berglund låg inte på latsidan.
En psalmvers i veckan tills föräldrarna gjorde myteri.
De tre medför gåvor, guld (i stjärnan) rökelse (två riktiga fetingar) och myrra (bakom ryggen).
Inga grabbar jag skulle vilja möta en julnatt.
En gårdshund visar tänderna. Den här veckan säljer jag ett parti gamla kort i det lilla formatet, 11 X 7 cm.
De flesta av de knappt trehundra korten är roliga, söta, gulliga och romantiska.
Några får mig att undra hurudan barndom illustratören har haft.
Kortet ovan är ett exempel.

Ett annat exempel är huset utan fönster.
Har man suttit isolerad på fästning, eller tänker man sig att torpägaren är blind?

5 kommentarer:

  1. "Grabbarna" är verkligen fina i sina träskor:) jag som alltid sett dem framför mig i sandaler...Kul med gårdshunden oxå!

    SvaraRadera
  2. De tre vise männen tycker jag har vissa likheter med Björnligan i Kalle Anka. :o)(Det var väl i Ankeborg de härjade?)
    Kan den fönsterlösa byggnaden vara ett uthus som hör ihop med husen bakom?

    SvaraRadera
  3. Spännande sida. Ska titta närmare på den när jag har mer tid.
    Kul namn på hunden!
    Mufflo

    SvaraRadera
  4. Hm... Stugan utan fönster är nog en torkbastu. En ria. Eller...

    SvaraRadera
  5. Cinna: Förmodligen en lokal sedvänja eller ren sjölvbevarelsedrift. dalarna kan ju bli kallt i sandaler :-)
    Anta Snaque: Ankeborg, grannstaden hette Gåseborg, förmodligen förskonad av Björnligan.
    Mufflo: Kul att du hittat hit, nu ska jag kika på din blogg.
    Mira: Torkbastu får det bli.

    SvaraRadera