måndag 29 november 2010

Måndag morgon

Måndagmorgnar brukar vara en bra tid till att hänga med huvudet.

Helgerna är numera vikta åt arbete på det nya hemmet.
Då jag ska möta vår nye sotare på tisdagen vill jag naturligtvis att han ska trivas, och framför allt, att han ska känna att vi värnar om hans säkerhet.
Igår skulle jag säkra stegen upp till taket så att han inte trillar ner och slår sig.

Jag brukar i möjligaste mån använda gammalt virke när jag renoverar och reparerar gamla hus.
Det finns stora fördelar med det, det är senvuxet, kådrikt och förtroendeingivande på alla sätt.
Det blir inte krokigt och skojigt på alla sätt efter en vecka.

En nackdel är att det är hårt. Stenhårt.
Man måste ha bra precision när man slår i spikarna, annars kröker de sig.
Nya spikar är dessutom sämre än gamla har jag noterat.
Bäst trivs jag med gamla smidda spikar men de finns inte i överflöd.
Skulle man missa och kröker spiken är det bara att dra ut den och slå i en ny.
Bara och bara förresten.
Gammalt trä släpper inte taget om en inkräktare (spik) i första taget.
En miss i min spikning resulterade i att hammaren havererade när jag skulle dra ut spiken.

Min riktiga hammare är kvar i Västergötland, jag hoppas att vi snart återförenas ity att billiga hammare är ett otyg.
Men sotaren blir glad :-)

4 kommentarer:

  1. Hahahah, eller så skyller vi bara på ren råstyrka.

    SvaraRadera
  2. Hehe... Håller med föregående talare... Du är för stark Thomas!!!;)))

    SvaraRadera
  3. Tacka vet jag starka karlar! Och gamla ting - med kvalitet.

    SvaraRadera