Krackelering

Jag ser det i stort som smått numera.
Ett samhälle som krackelerar.
Mindre orter går sotdöden till mötes.
Det börjar nu drabba även lite större orter.
Igår skulle jag skicka bussgods från Markaryd, det ligger cirka en mil bort.
Väl framme möts jag av beskedet att man bara tar emot bussgods fram till 10.30 på förmiddagen.
Jag är välkommen tillbaka nästa dag, före 10.30.
Nu lyckades jag beveka damen på andra sidan disken så jag behövde inte köra två gånger.
Från 10.30-22.00 går det inte på några villkor att lämna in paket.
Basta.

Det är inte något stort problem, snarare ett tecken på att kräftgången kryper närmare inpå oss.
På andra ställen är det värre.
I Ungern vill man bötfälla uteliggare för att kunna lösa det växande problemet med hemlöshet.
Vem tänkte till där?
Den ungerska regeringen.

Det satsas mindre och mindre på kulturen i Europa.
I Rotterdam kan Wereldmuseum bli tvunget att sälja ut hela sin samling av afrikansk och amerikansk konst fört att klara ruljangsen.
Den nederländska museiföreningen "skummar av ilska" (SvD) för att museet säljer ut nationens kulturarv.
Vore det inte bättre att lämna tillbaka det man en gång stulit från befolkningarna i kolonierna?

Framstående ekonomer har länge viftat med flaggan och varnat för att världsekonomin är på väg att krascha.
Vem lyssnar?
Vem tar tag i ekonomin?
Eller tänker man bötfälla hemlösa i en omfattning som löser även det problemet?
För de hemlösa lär bara bli fler och fler.

Undra på att man vill vara retro.
Det var bättre förr.