Lastutrymmet är väl tilltaget och det går lätt att slänga in en sovbar madrass.
Basmodellen på husbil skulle man kunna säga, då med betoningen på bas.
Det är inget bra läge för att hitta en gummigubbe på midsommaraftonen så vi sjösatte plan B.
Så stor att vi for iväg med öppen baklucka.
Till höger skymtar minibaren.
Här är det frukosten som avnjutes till ackompanjemang av avgaser och fartsus.
På 70-talet brukade vi åka förbi och förfasa oss.
Ryktet sade att ägaren varje natt hissade upp sig i tornet med ett rep och sov i en likkista.
Det var ruggigt att passera på mörka höstkvällar.
Vad vi inte visste var att ägaren, skulptören Erik Rafael-Rådberg, dött redan 1961.
Kapellet uppfördes 1872 av Rudolf och Ida Adlersparre från närliggande Gustafsviks säteri.
Här hade konstnären sin ateljé.
Vi är utanför Kil i Värmland.
Det är lite som en hemlig resa då vi inte träffat någon av festdeltagarna tidigare.
Det är alltid roligt att träffa nya, roliga, trevliga, smarta människor, så även denna gång.
Och med oavbrutet menar jag oavbrutet.
Här fångad under en påtvingad rast i uppvaktningen.
På morgonen dan efter var det en riktigt blöt tillställning.
Vi fick låna en bäddsoffa och golfhotellet stod tomt under natten.

Dessa i behändigt format.
I bakgrunden Magnus härliga gäststuga inredd i 1700-talsstil.
Läs mer om Rost här.
Det är riktigt roligt att få träffa en inspirerande och intressant människa som Magnus och att få en egen visning i hans butik!
En stor bricka av koppar i vacker jugend.
Snyggt!
I stolen en praktisk låda för slangbellan.
Därefter bär det av till Västergötland och folk vi faktiskt träffat tidigare.
Teresia och Jörgen i Jäla.
Bilden visar gäststugan vi intog framåt nattkröken.
På gården finns mängder av djur i olika format, nedan ett urval.
Inget Karlskoga??!!
SvaraRaderaDet finns väl inget Karlskoga kvar?
RaderaDet rev väl sossarna på 70-talet?
Nämen, vad märkligt, hitta en gammal bekant på ett helt oväntat ställe. Magnus har jag känt i ett tidigare liv, så att säga. Hälsa så gott skulle jag säga, om jag bara visste vem jag skulle hälsa ifrån, när jag inte vill skriva mitt namn här i offentligheten. Om du skulle råka honom och kommer ihåg det kan du hälsa från nån från Västgötaslätten, som sen decennier bor i huvudstaden. :) Förresten ska jag nog gå och leta efter nånstans att säga hej på i anknytning till hans affär, kom jag på.
SvaraRaderaOutgrundliga äro livets vägar.
RaderaMagnus här ,jag är så förvirrad nu?? Pärlbesatt har grunnat i flera dagar men kan ej komma på vem där ?? men jag har en liten aning =)
Raderaalltså, till och med jag som är hypertolerant eklektiker tycker Österviks kapell inte passar ihop riktigt.
SvaraRaderaSom Lego på förskolan.
RaderaEn liten nostalgitår kröp fram ur ögonvrån, när jag fick se bilder från min gamla barndomstrakt--Kil!
SvaraRaderaKil varm varmt, vackert och välkomnande.
RaderaNu har jag själv hälsat till M. :) Borde ta mig en sväng uppåt Värmland. Tack för påminnelsen!
SvaraRaderaAlla borde en sväng uppåt Värmland.
Radera