Hemma hos....

Nu har vi bestämt oss för att flytta.
Ett delikat problem vid en flytt är ju frågan: hur man ska få med sig allt man samlat på sig?
En del är man kanske tvungen att lämna kvar.

En parkbänk från Byarums bruk är tung som skam men det får väl gå.
Zinkbaljor i mängd, liksom potatiskorgar och gjutjärnsgrytor är, enligt väna hustrun, utmärkta inslag i en trädgård.
I hörnet sitter en väggtavla i keramik.

Den gamla stolpen med kranen för trädgårdsbevattning stanna naturligtvis.

Mjölkkrukor i väntan på ett riktigt mjölkbord. Det ska finnas en förening som heter "Mjölkbordens vänner" med drygt 300 medlemmar.
Förr var mjölkbordet en naturlig mötesplats, säkert har ett och annat äktenskap haft sin början vid just ett mjölkbord.
För er som undrar över denna företeelse har jag upptäckt att femtiotalsbloggen har ett somrigt reportage här.

En gammal madrass är utmärkt för klängväxter, dessutom dominerar den inte, växten kommer till sin rätt. Patinerade madrasser är flyttbara.

Detta hjul med vev har använts till att driva en svarv. Där fick lärlingen stå och veva ett år eller två innan det var dags att prova på yrket på riktigt.

Vårt hönshus skulle jag vilja flytta med. En riktigt ålderdomlig hustyp med en svalgång vilket gör att det blir ett "hus-i-huset". Dörren sitter till höger på kortsidan.

Gammalt smide på dörren.

Här är svalgången med dörrar till vänster och till höger. I dörren till vänster bor hönsen och till höger finns en dörr ut till hönsgården. På andra sidan grinden finns ytterligare dörrar till höger och vänster. Längst bort har grisen bott.

Installation i hönshuset.

Cykeln som blev kvar på vägen till festplatsen någon gång på 60-talet.

Numera en naturlig del i trädgården.

En glasveranda är också svår att lämna kvar.

Dörren till vedboden med snidad väggtavla. Denna föreställer en viking på härnad.

Vi har använt väggtavlor som små smycken på faluröda väggar.

Egenhändigt smidd fyra. Den får sitta kvar.

Fenixlyktan sitter i en smidd hållare med drakhuvud. Den vill jag absolut behålla.

Ytterligare en väggtavla på ett av uthusen.

Valkyrian som bevakar vår ingång. Denna är, liksom vikingen, snidad i trä.
En femma styck på loppis, helt otroligt.

Ytterligare en väktare, antikhunden Balder Karlsson. Vad har han fått syn på?

Där har vi skurken! En fasantupp som kalasar på småfåglarnas mat. Larmet går...