Meditativt inredningstips

Man tager ett koppartråg modell större.
Om man vill kan man polera kopparn så den blänker.
Jag tillhör den oputsade (oborstade) falangen när det gäller koppar, dels för att jag tycker att den bruna patinan är vacker, dels för att jag är lite lat.
Härav följer att; Om man är lite lat, är det lättare att finna skönheten i det orörda.


Sedan fäller man en liten gran och kvistar.
Som naturvän (och lite bekväm av mig) återanvänder jag julgranen.
Med granris i botten skramlar det inte så förbaskat när man lägger i veden, som bonus doftar det riktigt gott.

Sist fyller man på med torr kluven björkved som värmer gott, och som inte sprätter och sprakar i den öppna spisen, något till exempel granveden gör.

Snart är det dags att kapa och klyva 45 kubikmeter björkved till nästa vinter.
I det faller är jag inte lat.
När jag jobbar med veden hamnar jag i ett lätt meditativt tillstånd.
Mitt mantra är. e-on......e-on......e-on.....

Tre vågar och många stakar

Visst är det något speciellt med gamla vågar?
Idag visar jag några exempel på vad man kan finna i uthus, stall och ladugårdar.
Saker som förlorat sin betydelse när "utvecklingen gått framåt".
I takt med att de platta hushållsvågarna gjorde sitt intåg i köken förpassades de gamla högdragna till någon av gårdens andra byggnader.
Där har de legat och bidat sin tid, ända tills någon dyker upp som kan älska dem, trots att de är något bedagade.

Ljusstakar blev hopplöst ute i takt med att elektriciteten byggdes ut.
Detta oavsett material och stil.
Längst fram, som på ett schackspel, står två bönder gjutna i en billig legering.
Godset blir matt och sprött efter ett antal decennier.
Där bakom, högdragna, står kungen och drottningen i pläter.
Kungen i stram empire, drottningen lite rundare, lite mjukare.

Här är ytterligare ett gäng som hamnat på undantag.
Några är barock och från 1700-talet.
Den som inte gillar mässingsföremål bör prova att hålla i en stake från den tiden.
Om vederbörande inte känner något alls, ja då är allt hopp ute?

Samtliga varor i orört fyndskick.
Fler fynd på min andra blogg Ekenäs Egendom-ligheter.

Trendspaning

En titt runt i den närmaste bloggvärlden ger vid handen att skrivmaskinen är på väg tillbaka.
Möjligen.
Randiga Tråden har lagt upp bilder på sitt senaste vindsfynd, en Torpedo.
Kommentarerna lyder: COOL, Häftig, oerhört cool.

Bloggaren Kerstin Kokk har skrivmaskinstangenter i sin vinjett.

Den här bilden visar min nyinkomna Juwel:s tangenter,

Juwel's logotyp är en skrivmaskinstangent med bokstaven T.
T som i Text.
Vilken skribent blir först med att adoptera denna idé?

Pedagogiska pilar på låset till maskinens låda.
Först upp med den lilla flärpen, sedan för man låsfronten till höger.
Undrar om pilarna fanns på de första exemplaren eller om frustrerade kunder tvingade fram dem senare i produktionen?

En annan trend är stolsitsar utan stol.
När man som jag, köper hela hem, händer det understundom att jag hittar stolsitsar, väl inpackade i skyddande plast. Men var är stolarna?
Jag har svårt för att slänga flera stycken med ljuvliga rosor på.

Den här sorten har jag iofs lättare för att göra mig av med, men, inga stolar här heller.
Mysko.

En annan trend är koppar, annorlunda eller riktigt gamla kopparsaker.

Det här är en variant jag inte sett förut. Rymmer 3-4 liter. Någon som vet?

Tidningen A & A har också förändrats.
Numera har man en kåsör Tidholm som inte räds för att trampa någon på tårna.
Uppfriskande ibland, bitande ibland.
Känslan som stannar hos mottagaren är förmodligen beroende av hur djupt insyltad i branschen man är.

En föryngring av medarbetarna har inletts, tillskottet som lyfts fram är blott 31 år fyllda.

Pontus Silverstolpe sätter fingret på dagens penningfixering i ett välbehövligt inlägg.
Mängder av välgjorda möbler och även andra saker slängs, förstörs, eldas upp bara för att det inte är gångbart just nu. Jag kan bara hoppas att någon lyssnar till hans visdomsord.

"Hemma-hos" reportaget är mer personligt än vad som tidigare varit brukligt.
Det är numera OK med ett stort antal nytillverkade möbler i gammal stil.
Fokus har flyttats från antikviteter till inredning.
Jag tycker artikeln är personlig på gränsen till kontaktannons, och som sådan får man anse den som näst intill oslagbar.
Läs och begrunda.

Ladda ner ett skyddshelgon

Här kommer ett udda föremål.
Ni kanske vet att S.t Christopher är de resandes skyddshelgon?

Det här lilla häftet kan vara oumbärligt för en katolik på resande fot,
oavsett om det gäller bil, båt, flyg, tåg eller något annat sätt att ta sig fram.
På framsidan återfinner vi det välkända IHS, Iesus Hominum Salvator.
Förkortningen IHS blev populär under medeltiden och passar bra här i Hova
där vi har Riddarvecka varje år.
I Italien protesterar katolska kyrkan mot att man byter ut skyddsamuletterna mot
bilder i mobiltelefonen. Att ladda ner ett skyddshelgon kostar 3€.

Häftet består av två sidor och har en relativt modern skyddsamulett i form av en kopparplåt på
bakre pärmens insida. Häftet är daterat 3 juli 1947.
Skulle olyckan mot all förmodan vara framme, finns en uppmaning att man ska kontakta närmaste lokala katolska präst.

Kopparslagare och Svarte Petter

Jag har tidigare påstått att koppar är på väg tillbaka.
Inte bara hos grabbarna som skalar kabel och rycker loss stuprör från byggnader.


Vem kan motstå en sådan här liten plunta? Eller jag kanske ska kalla den flaska, den är lite för yppig för att kallas plunta. 10½ centimeter hög är den inklusive korken.

Sigillet sitter kvar på korken, det verkar bära signaturen CH.
Det kanske är arkitekten Carl Hårlemans flaska?

Carl Hårleman var i ropet på 1700-talet och ritade kungliga slott och trädgårdar, kyrkor, skolor och observatorium.

Lägg därtill fyrar, broar och inredningar.
Ingen spännande doft när jag lyfter på korken, möjligen luktar det lite svagt av källare.

Här syns kopparslagarens signatur i botten av flaskan. IB.

Själva flaskans sidor är laxade ihop på baksidan, ett riktigt snyggt hantverk.

Tyvärr har jag ingen bild på detta.

Här kommer en kavalkad av olika yrken. Först har vi skomakarfrun.

Sen har vi Fabrikörsfrun. Hobby? Shopping.

Krögarfrun däremot, ligger i dagar och kvällar. Bygger upp en stark kropp med tunga Porterlyft.

Polisfrun snappar upp ledtrådar från gatan. Här ett par damer som förmodligen bränner i lönn.

Bärarfrun, här med taxen Johansson, kan konkurrera med krögarfrun i armbrytning.
Hur många titulerar sig bärarfru idag?

Här har vi den förarglige Svarte Petter som ingen ville bli sittande med.