onsdag 30 april 2014

200.000


Idag passerar jag ytterligare en gräns.
Eller rättare sagt, min blogg gör det.
I denna stund ligger besökarantalet på 199.990, snart passerar vi 200.000-strecket.

Jag började den 8:e januari 2009 med ett inlägg om när min morfar körde in i garaget med sågbocken på biltaket.
Inlägget finns här.
En av de första som kommenterade på bloggen var 
den galanta damen Eli, numera författarinna och frilansare, som har bloggen femtiotalsjakten.
Sedan dess har det blivit många kommentarer, 3051 stycken närmare bestämt.
De allra flesta har varit glada, positiva och trevliga.
En positiv kommentar vänder lätt en pissrutten dag till en småputtrande trevlig dag.
Kommentera mera.
Under de här drygt fem åren har jag fått kontakt med och träffat många nya människor.
Tack för att ni finns!
Vänner.

Det finns hopp om mänskligheten när mina trevande försök till formuleringar genererat båd glädje och gamman.
De mest besökta inläggen innehåller nästan uteslutande någon form av nakenhet eller åtminstone en anspelning därpå.
Det finns kanske inget hopp om mänskligheten?

Sedan 2009 har jag flyttat, flyttat och flyttat.
Jag har blivit fattigare.
Jag har blivit rödare.
Jag har blivit gladare.
Jag har blivit lyckligare.

När jag nu blivit gammal och grå, när skägget blåser upp i ansiktet på mig, då inser jag att det är dags att avhända sig de jordiska ägodelarna.
Därför är det nu ett synnerligen opportunt tillfälle för er läsare att utöka era egna samlingar av förunderliga ting.
Jag behöver inte äga allt.

Jag gillar förunderliga ting, människor som vågar gå sin egen väg, magiska skogar och musik som kittlar och bubblar.
Fågelsång.
Barnens kvillrande skratt.
Hundarnas nostryckningar som säger: VI!
Att vila hakan mot hustruns axel.
Ögon som gnistrar.

Jag kommer att fortsätta blogga här, åtminstone till 300.000.
Något mer filosofiska inlägg skriver jag på bloggen Strålande tider, Härliga tider.

Nu är besökarantalet 200.002
Magiskt!













16 kommentarer:

  1. Gratulerar ! Är inte ett dugg förvånad att du har många som läser och ibland kommenterar dina underfundiga och poetiska inlägg! Klart upplyftande! Dessutom känner jag igen mig i en del...och det händer titt som tätt att det du skriver väcker associationer till egna minnen som plötsligt "poppar"upp, trevliga sådana förståss! Tack för det, och ha nu en riktigt röd helgdag. Anna Lena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anna Lena!
      Klart upplyftande kommentar.

      Radera
  2. Skulle tro att det är du som är lite magisk, bäste Skaffare! Fortsätt så!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Mira!
      Skåne med husbil i år?

      Radera
  3. Grattis och en bra blogg räknas inte i antalet besökare man det skadar ju inte precis=)
    Så grattis och fortsätt precis som innan så når du snart 300....!

    SvaraRadera
  4. Jamen grattis!
    Jag minns ett inlägg du skrev om förunderlig skog för länge sen. Hittar det inte - lägg upp sökfunktionen som blogger tillhandahåller i marginalen. Gamla inlägg ska fortsätta leva, ihågkommas och åtkommas tycker jag. Särskilt om de är bra ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Viola!
      Nu har jag lagt in sökfunktionen.
      Den verkar fungera alldeles utmärkt.

      Radera
  5. Alltid läsvärd,stiliskt genomtänkt,ytterst träffsäker och med berörande ämnesval....så skulle jag formulera
    svaret på frågan om hur man når 200 000 läsare,och det är med glädje jag följer med mot 300....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Svenne!
      Mållös av berömmet.
      Återhämtar mig i detta nu.

      Radera
  6. Ja, mycket av sina jordiska ägodelar kan man skippa - jag håller själv just nu på att göra mig av med allt sånt som jag inte behöver.

    Men det är inte alltid den enklaste sak!

    Ha en trevlig helg! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Henrik!
      Kul att du hittat min blogg.
      Det är inte alltid enkelt att göra sig av med saker, men under resans gång inser man hur uppbunden man varit med sitt ägande.
      En trevlig helg till dig och de dina!

      Radera
  7. Ytterligare ett tankeväckande, klokt och humoristisk inlägg från dig, den glade och lycklige Skaffaren. Det finns så mycket visdom ovanför det blåst-burriga skägget. Vi behöver fler människor som du, de som trampar upp egna stigar och inte bara följer andras.
    Det känns tryggt och tröstande i en galen värld att du fortsätter med bloggandet. Tack för det!

    Jo, förresten, bland dina förunderliga ting kanske det finns någon liten (lättskickad) vacker Art Déco-pryttel som du vill skiljas ifrån?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för de orden, Anta!
      Livet är en spännande resa.
      Jag är glad att du gör mig sällskap.
      Jag ska ha dig i åtanke när jag går igenom mina flyttkartonger.

      Radera
  8. Strange... jag började också blogga den 8 januari 2009, måste varit en ödesdag ;-)

    SvaraRadera
  9. Det var den dagen universum var i balans :-)

    SvaraRadera