lördag 24 juli 2010

Hängd, med hjärtat i halsgropen

Jag är en ruinromantiker. På en loppis köper jag det som andra ratat för att det är för slitet, för skavt, något lite trasigt eller rent ut sagt skitigt. Ingen annan verkar vilja ha det.
Spegeln med pastellage och fasat glas är ett exempel på vad som dök upp på dagens loppisrunda.
Upphängningen med gammalt säcksnöre gjorde fotograferingen riskfylld, därav rubriken.

Jag ser framför mig hur den hängt på Stadshotellets damrum vid förra sekelskiftet.
Dåtidens skönheter har säkert speglat sig i den innan de gick ut i salongen och slog sina lovar kring godsägaren i trakten. Etthundra riksdaler. Helt otroligt.

Denna lilla tavla i blandteknik är f. d. Godsägaren Emile A. Haasum på Upplandsgatan i Stockholm pappa till.
Lätt surrealistisk, och det råder inget tvivel om att f. d. Godsägaren tillbringat åtminstone en del av sitt liv i stadshotellets och andra salonger.
Här pratar vi om 40 riksdaler.
Den gode godsägaren hittade jag i Stockholms adresskalender 1916, upplagd på sidan Stockholmskällan.
Henri Toulouse-Lautrec i 100% bomull var en nyhet för mig.
Tillverkad i Frankrike och kan möjligen passa i det nya hemmet?

Jag hittade ett stort glasflöte med sigill för en billig penning.
Här var det förmodligen det hemmaknutna snöreriet som avskräckte andra från köp.

Art Deco så det stänker om det.
En liten originalmiss i massan avskräckte alla andra. Längst ut på pekfingret.
Jag tror inte att någon tänker på det när den väl hänger på väggen i ett funkishus?

Nytillverkad. Här slog jag till eftersom vi redan har grötfatet med lock i original.
Det kan funka.

Stort allmogefat med spricka. Ingen köpare. Här tänker jag fruktfat.
Trettio riksdaler.

Tilgmans skål utan skavanker.

Daterad 1957. Den kan härbärgera våra gröna vindruvor. Tjugofem riksdaler.

Jag är numera så illa ute att jag tycker att Konsums tekoppar är kult.
Gott skick och en tia styck.

1/8-dels liter pilsnerflaska är söt. Bra att ha mjölk-till-kaffet i när man är ute på biltur.
En plastkork är allt som saknas.

Gamla (i mitt tycke) fina fiskedrag, krokar, öringdrag och gäddsaxar i hemtillverkad plastförpackning och små papplådor gick loss på hela åttio riksdaler.
Med lite tur kan det bli lite färsk fisk på middagsbordet framledes.
Dessa hamnar under rubriken: Investering för framtida självhushåll.

På måndag är jag uppbokad med att gå igenom "järnskrot" på en gammal bondgård innan det går till återvinning. ytterst spännande för en ruinromantiker.

6 kommentarer:

  1. Äntligen lite Tilgmans keramik, det är sällan de får vara med. Kul. Själv gillar jag dem skarpt.

    SvaraRadera
  2. Men vad är det som rörs ihop på Haasums bild? Sockertopp? Citron? Apelsin? Spices? Vin? En halvt ihjälslagen nöt? Vad månde bliva av detta? Glögg???

    SvaraRadera
  3. Helt rätt. Saker med själ och historia blir inte sämre av en liten skavank. Jfr: Människor.

    SvaraRadera
  4. Randiga: Det finns Tilgmans jag faller för direkt. Särskilt det jag hittade i Skåne, sök i bloggen, det ligger under skånska fynd I.
    Mira: Eller möjligen Sangria med tilltugg?
    Libby: Sant. Alla utan skavanker räcker upp en hand. Hallå......hallå...ingen...??

    SvaraRadera
  5. Är konsumkopparna kaffe-eller tekoppar?

    SvaraRadera
  6. Jag skrev tekoppar men de kan vara stora kaffekoppar också. Jag vet att Domusrestaurangen i min hemstad hade små och stora kaffekoppar.
    Ska jag mäta?

    SvaraRadera