200 inlägg. Dags att dra sig tillbaka?

Det här är mitt 200:ade inlägg.
Den rökiga whiskyn serveras och, för ovanlighetens skull, en cigarr.
Jag gick ut hårt i mina första inlägg med Robert Högfeldt och Yngve Ekström.
Allt eftersom bloggen har "utvecklats" så har jag bloggat om allt mellan himmel och jord.
Det finns ingen röd tråd, inget klart utmejslat ämnesområde.
Jag förmodar att det är en hygglig spegling av bloggaren själv.
Det finns så mycket roligt, det finns så mycket intressant. Hur hålla sig till ett och samma?
Jag kan avundas dom som hittat sin nisch. Det känns så tryggt och enkelt på något vis.

Den stora belöningen med att blogga är alla trevliga kontakter jag fått.
Människor som kan uttrycka sig i ord och bild och som är trevliga.
För min del har jag fått revidera min världsbild sen jag slutade titta på TV den 16 april 2009 och istället övergick till att läsa om och lyssna på äkta och positiva människor.
Nu kan jag tro på mänskligheten igen.

Internet är fantastiskt.
Via Facebook har jag kommit i kontakt med sedan länge försvunna vänner.
När jag fyller år gratuleras jag av tjogtals vänner och släktingar.
Helt plötsligt existerar jag i kvadrat. Och vem vill inte bli bekräftad?

Ett exempel: Jag lade upp ett foto på mig och min Harley på Facebook.
På drygt 24 timmar har 106 människor världen över kommenterat bilden,
486 stycken har tryckt på "gilla"-knappen. Det är lite häftigt.

Dags att dra sig tillbaka?
Aldrig.