Första dagen

Innan vi kom fram till von Echstedska gården övernattade vi i det här lilla torpet.

Vägen dit var intressant med asfaltsväg till en början, något som senare övergick till grusväg, som blev en gårdsplan, som utvecklade sig till en gärdesväg, som plötsligt blev en skogsväg för att till sist bestämma sig för att vara en övningsbana för fyrhjuliga fordon.

Vi kom fram i sen skymning varvid treochetthalvtåringen vantroget undrar:

- Ska vi sova här?

- Ja! svarade vi vuxna käckt. Det ska väl bli trevligt?

Tystnad.

Lätt darrande underläpp.

- Men, vi kommer att sakna er....

Så kan det gå när stugan är marginellt större än en lekstuga.

Ytterlampan till trots fanns ingen el, det fanns inte heller vatten.

Det blev till slut riktigt mysigt med utomhustandborstning och sedan sagostund i stearinljusens sken.

Fönstret i den lilla dörren blir till en tavla, signerad Batterilagret.

I gryningen hälsas man av kaprifolens doft.

Stenarna bjuder på egna stjärnfall.

Våra insekter försvinner i allt snabbare takt.

Rationellt jord- och skogsbruk gör att många arter tar stryk.

Fet plånbok eller fetmånga fjärilar, jag vet vad jag väljer.