lördag 4 februari 2012

Vad får det kosta?

Upsala Ekeby blomboll 1930-tal 5:-

Apoteksflaska 1800-tal 10:-

Stig Lindberg Ranka kopp med fat 2:-styck.
Mari Simmulson stor vas, en tjuga.

Om man hittar något man verkligen vill ha, struntar man då i att köpa det om det inte är ett riktigt fynd?

Hoppas ni att saken dyker upp igen till ett kanonpris?
Eller kör ni ett annat upplägg?
Satsar på mängd för att sedan kunna byta upp er?
Eller handlar ni och satsar på blodpudding och nudlar?
Hur tänker ni?

13 kommentarer:

  1. Jeg var på vårens første loppemarked på våre trakter i dag. Da handlet jeg skåler og ildfaste former og bøker som jeg ikke har bruk for, bare fordi det var morsomt! Og en oransje brødboks til 75, -kr, ikke spesielt billig på et loppemarked, kanskje, men den var jo så lekker!
    Jeg er fornøyd og glad! :)

    SvaraRadera
  2. Personligen handlar vi på magkänslan -vill ha - å då spelar priset en mindre roll ( inom rimliga gränser naturligtvis) men ibland följer ju nått med bara för att de e billigt... ej helt genomtänkt.

    SvaraRadera
  3. Om jag hittar något jag verkligen vill ha så får det kosta. Det har hänt att det är halva månaden kvar men att en sak kostar precis så mycket som jag har, och då har det handlats ändå. Det har löst sig hittills.

    SvaraRadera
  4. Jag ligger nog lite mitt emellan, vill jag verkligen ha något så köper jag det (inte ocker-priser förstås), det finns inget värre än att ångra något man inte köpte för att det inte var tillräckligt billigt. Man har blivit lite kinkigare med vad man släpar hem,man bör ju få plats själv hemma ockå (även det tilltänkta loppiset i källaren börjar bli fyllt till bredden), men ibland, när någon fin grej nästan är gratis (som dina fynd På bilderna)ja, då är det ju svårt att låta bli:)

    SvaraRadera
  5. Jag brukar ju aldrig handla så dyra saker, men visst köper jag grejer jag vill ha direkt även om man skulle kunna ha tur och hitta dem billigare vid ett senare tillfälle! Jag går som Khina på magkänslan och har dessutom ganska bra koll på vad grejer brukar kosta, så det är inte ofta jag förköper mig :-)

    Jag kör också på devisen med mängd, då kan man ju byta upp sig som du säger. Frun blir inte lika glad som jag blir av det, vilket man ju kan förstå. Jag skulle faktiskt behöva en lokal att ha grejerna i, då skulle jag kunna uppnå mitt mål med att ha lagom mycket grejer hemma :-D

    SvaraRadera
  6. Jag vill sticka emellan och berätta att priserna under bilderna är gravt fejkade.

    SvaraRadera
  7. Jag köper bara om priset är det rätta (i mina ögon). Ibland handlar jag saker jag inte alls gillar bara för att jag VET att jag gör ett kanonfynd! Det finns alltid någon som vill ha grejorna.

    SvaraRadera
  8. Jag gör som Ann-charlotte, köper om priset är det rätta i mina ögon, fast bara om jag verkligen vill ha det. Det är ytterst sällan som jag köper något bara för att jag vet att det är ett fynd, om jag inte har någon användning för den grejen. Men det finns väl ingen bättre känla än när man hittar något som man verkligen vill ha och det är tokbilligt?! Efter ett sånt fynd kan man nästan inte sluta le=)

    SvaraRadera
  9. Jag köper det jag gillar. Och gillar jag något riktigt mycket så blir det nudlar utan tvekan. Okej, var prylen dyr kan jag alltid övertyga min man om att "ett känt märke behåller värdet - som sannolikt stiger" :-)
    Men jag köper aldrig något bara för att det är ett märke eller för att den är eftertraktad om jag själv inte gillar den.

    SvaraRadera
  10. Skall vi komplettera till vår MW burksamling tex så kan det bli hur dyrt som helst. Har vi inte burken så är vi beredda att betala ganska rejält. Sen har vi ju tusen olika småsamlingar där vi bara köper om priset är rätt.
    Sen köper vi också saker som är billiga bara för att vi vet att de borde kosta mer. Vi köpte tex ett Stig fiskfat för fem kr även om vi redan har två st. Man kan ju bara inte låta det gå.

    SvaraRadera
  11. Haha, så lite som möjligt !!!!men jag köper bara det jag gillar, oftast iallafall.

    SvaraRadera
  12. Jag gillar själva jakten. Jag gillar att leta efter en sak i flera år. Är det meningen så hittar man den. Jag spara inte på någon speciell serie heller, utan följer med strömmen och ser vad som dyker upp. Jag gillar inte heller att lägga upp ett lager med grejer som jag vet att andra är ute efter, utan lämnar hellre kvar saker på loppisar så andra kan få fynda. Finska saker brukar jag dock köpa eftersom jag och mamma har loppis i Tornio ibland och då får igen utlagda pengar med råge. Men som sagt, det är jakten som är det roliga, inte att hamstra grejer. Det enda jag går inte för att spara är vissa illustratörer och bokomslag.

    SvaraRadera
  13. Hittar jag något jag verkligen vill ha men det är dyrt så står jag nog och svär och muttrar en stund, men sen slantar jag upp ändå. Har låtit bli att köpa ett par saker som jag tyckte var för dyra och det har jag ångrat mycket efteråt så nu ser jag till att köpa det jag vill ha. Är det en knaper månad så får jag göra utrensning och sälja något annat istället.
    Men visst är det som allra roligast när man hittar något man verkligen vill ha till ett riktigt fyndpris!

    SvaraRadera