tisdag 28 februari 2012

Bloggar för utsatta barn

Lera och stillastående vatten i en gränd i Manilla, Filippinerna.
© UNICEF

Mer än en miljard barn bor i dag i en stad. Inom några år kommer - för första gången i historien – majoriteten av alla barn att växa upp i städer, enligt The State of the World’s Children 2012: Children in an Urban World.

Den traditionella bilden av fattigdom har tidigare ofta hämtats från en lantlig miljö. Men det växande antal barn som lever i städernas slumområden, hör till de allra mest utsatta och missgynnade i världen. De är berövade de allra mest grundläggande rättigheterna när det gäller hälsa, utbildning och utveckling.

För visserligen kan städerna erbjuda en rad samhällstjänster, men många barn utestängs ändå helt från dessa. Barn i slummen kan bo nära både skolor och sjukhus, men ändå inte ha tillgång till dem på grund av fattigdom och diskriminering.

En liten flicka drar en flicka en bit metallskrot på en gata i Kirkuk, Irak. Hennes familj ska använda den som vägg i sitt hem, ett litet utrymme endast avgränsat med gardiner på översta våningen i vad som tidigare var en fotbollsarena. De lever i extrem fattigdom utan värme eller rinnande vatten.
© UNICEF/Michael Kamber
En liten flicka drar en flicka en bit metallskrot på en gata i Kirkuk, Irak. Hennes familj ska använda den som vägg i sitt hem, ett litet utrymme endast avgränsat med gardiner på översta våningen i vad som tidigare var en fotbollsarena. De lever i extrem fattigdom utan värme eller rinnande vatten.

Enligt rapporten lever var tredje stadsinvånare i slummen. I Afrika är samma siffra betydligt högre, där bor sex av tio invånare i städerna i slumområden och kåkstäder.

Över en tredjedel av barn i städer blir inte registrerade när de föds. När det gäller barn i afrikanska städer söder om Sahara, samt i södra Asien, är det hälften som inte registreras. Det innebär i praktiken att de blir osynliga i samhällets ögon. Det ökar också deras utsatthet för våld, utnyttjande, skador, sjukdomar och dödsfall.

Rapporten slår fast att infrastrukturen och samhällets tjänster till medborgarna inte växer i samma takt som städerna. De fattiga familjerna hamnar i kläm och får ofta betala dyrt för undermålig service. Vatten kan till exempel vara mer än 50 gånger dyrare i ett fattigt område, där invånarna tvingas köpa det från privata försäljare, än i rika områden där hushållen har vattenledningar. Ett annat exempel rör skolavgifter. Siffror från städer i Brasilien, Marocko och Nigeria visar att de allra fattigaste familjerna tvingas lägga mer än 25 procent av hushållsinkomsten på utgifter för barnens skolgång.

Det faktum att barn inte får sina rättigheter tillgodosedda i städerna döljs ofta bakom statistiska medelvärden, där rika och fattiga har buntats ihop. I samhällen med stora klyftor mellan fattiga och rika blir medelvärden helt enkelt missvisande. De kan ge ett bra intryck, men om man använder dem när man planerar städer och avsätter resurser, är risken stor att de fattigaste glöms bort.

UNICEF uppmanar därför världens regeringar att sätta barnen främst när städer planeras, och att utveckla och förbättra samhällstjänster för alla. Det behövs ett nytt synsätt, där man prioriterar de mest missgynnade och marginaliserade barnen.

Till att börja med krävs det också mer exakta fakta och siffror om barns liv i städer, för att man ska kunna överbrygga de klyftor som finns. Bristen på den typen av uppgifter visar på hur försummad frågan är.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar