Jag har alltid varit fascinerad av korpar.
De är intelligenta, särskilt unga fåglar är mycket nyfikna på nya saker.
Äldre fåglar förlorar dock intresset för ovanliga saker och blir mer avvaktande.
Ungefär som luttrade antikhandlare.
Korpar kan ägna sig åt rena luftcirkusen, jag har sett loopar och korpar som flyger upp och ner.
De har en mängd olika ljud för sig.
Mitt ute i Magiska skogen kan man helt plötsligt höra kyrkklockorna.
Det är korpar som roar sig.
När vi i helgen städat ur vårt timmerhus satte vi oss i bilen och lämnade vårt gamla hem för sista gången.
Efter en kilometer hade ett hundratal korpar samlats, det var en mäktig syn.
Jag har sett en "korpriksdag" en gång tidigare för några år sedan.
Man känner sig utvald.
Nu får ni ursäkta mig, det är dags för kvällsnyheterna.
Jag bjuder er en god natt.
När jag var barn hade vi ett Pilgrimsfalkpar som varje år häckade på den branta bergssidan på berget Renklev. Efter några år fanns inte längre någon Pilgrimsfalk där. Samtidigt blev korparna fler. Vi skyllde därför korparna för äggstöld och förlusten av falkar. Det var väl egentligen miljögifterna som slog ut falkpopulationen, men det visste vi inte då.
SvaraRaderaUttrycker härmed min ödmjuka ursäkt till korpen för min ogrundade beskyllan.
Vilken bra bild på dig...
SvaraRaderaKarin på FOX: En del saker måste man bara rätta till.
SvaraRaderaMoster Mjölgumpa. Tack! Jag har fångat min själ.