Moderna klassiker - ZAPPA

Vissa saker fastnar, åtminstone som det verkar, för evigt i ens liv.

Med en ålder tillräckligt hög för att jag ska kunna börja summera, jag har mindre än hälften kvar även om jag blir lika gammal som Sveriges äldsta, nu levande, människa.
I min ungdom fungerade sinnet som en mirakelsvamp när jag stötte på nya intryck.
Och de var många på 60-talet.
Jag sneglade åt den revolterande delen av kulturen; raggare, skinnknuttar, långt hår och popmusik.
Inom avdelningen musik - Vad kunde vara värre än Mother's of Invention med Frank Zappa?
Dåtidens stora ungdomstidning BildJournalen hade till och med ett upprop att man skulle förbjuda bandet att komma till Sverige.
Vill vi verkligen ha hit dem? kunde man läsa i krigsrubriker.
Jag minns att jag med skräckblandad förtjusning noggrant studerade deras albumkonvolut till LP:n We're Only in it for the Money.
Ruskiga figurer, särskilt en av medlemmarna - Jimmy Carl Black. Hemskans typer....
Nåja, motstånd är till för att övervinnas och det slutade med att jag hade alla Zappas skivor i originalutgåva fram till 1983.
Nu är samlingen splittrad sedan länge men jag har kvar en tidningsbild med autografer från originaluppsättningen av Mother's of Invention. Äkta vara. Nu pratar vi historia.
Roy Estrada, Jimmy Carl Black, Bunk Gardner, Don Preston och Frank Zappa har signerat.
Saknas gör autograferna av Ian Underwood, Jim Sherwood och Ray Collins.
Jag såg senare flera konserter med Frank Zappa, alla var stora musikupplevelser.

Vid sidan om turnerade gamla ex-medlemmar med bandet Grandmother's.
Jag gick på en av deras spelningar i Stockholm med en liten söt Stockholmstjej som hade italienskt påbrå.
Det var en tjej med ambitioner, hon lämnade senare lokalen med Jimmy Carl Black.
Hemskans typ och den ruskigaste av dem alla :-)