söndag 16 maj 2010

Livets kalk..

... ska man dricka ur och låta bekymren vika för glädjen.
Den första riktigt varma dagen passade vi på att besöka en gammal gård som inte fallit offer för
ivriga husrenoverare, inspirerade av TV:s glättiga gör-det-själv-till-det-sämre-hus-program.

En helt intakt gård med storstuga, två flygelbyggnader, lillstuga, ladugård, smedja, avträde och jordkällare. Inte en banktjänsteman i närheten som stör med lockbeten såsom byggkreditiv och låga räntor.


En parstuga i lagom format och, i mitt tycke, bra proportioner.

Mallar ligger kvar i snickerboa'.

Det går inte att missa att det är handbilade stockar, här med inhuggningar för att eventuell lerklining ska ha något att fästa i.

Vem skulle inte vilja ha denna nåldyna i form av en något bister katt?

På vinden finns kistan kvar efter den hemvändande emigranten.
Här samsas London, Göteborg, Cherbourg, New York och Mölltorp.

Man undrar hur många kor som stått på dessa golvplankor i ladugården?
Kor som sparkat lite under mjölkningen och gjort pigorna frustrerade.
En och annan liter kan ha spillts här under åren.

Handarbete I

Nyanserat

Handarbete II
Ett möjligt alternativ till picknickkorgen jag skrev om här.

Gården är tyvärr varken till salu eller placerad i Småland så det blev inget nytt boende denna gång. Den var dock bebodd i detta skick tills för åtta år sedan.
Nu har vi bilder att använda när vi affirmerar.
Undrar var jag ska ställa Duetten?
Kan jag ha H-D:n i kobåset?

4 kommentarer:

  1. Menar du att det stod öde? Övergivet? Övergivna hus ger mig - som du vet - kisserysningar!

    I vilket fall som helst... Då är det bara att sätta igång att affirmera! "Vi bor i ett vackert, rött hus i Småland med storstuga, två flygelbyggnader, lillstuga, ladugård, smedja, avträde och jordkällare och där finns ingen banktjänsteman med lockbeten såsom byggkreditiv och låga räntor. Ens i närheten." Så! :)

    Och ja, du kan visst ha hojen i kobåset. Var försiktig när du mjölkar bara...

    SvaraRadera
  2. Öde men inte övergivet. Skänkt till lokala hembygdsföreningen via länsstyrelsen.
    Först var det Allmänna Arvsfonden som skulle sälja det på auktion, då gick länsstyrelsen in och styrde det till hembygdsföreningen som ska driva det med EU-bidrag.
    Som sagt.... öde.
    Min personliga åsikt är att saker ska användas.
    Jag har även svårt för bilmuséer.
    Nu ska jag affirmera vidare...

    SvaraRadera
  3. Tankens kraft är stor, snart dyker huset upp som ni ska bo i.
    Förstår din känsla för denna plats. Alla generationers arbete syns i detaljerna. Tiden står stilla och rör sej framåt på samma gång.

    SvaraRadera
  4. Åh, vad fint. Och den där nåldynan - magnifik!

    SvaraRadera