onsdag 21 april 2010

Gröna tänder och elaka tanter

I början av 50-talet var det tydligen populärt med klorofyll i tandkrämen. Varför?
Det kanske Slottsträdgårdsmästaren kan svara på?
Vademecum hade klorofyll och en klöversymbol.
Namnet Vademecum lär betyda Gå med mig.

Även Colgate hade Chlorophyll som det hette.
Det smakar gott och tar bort dålig andedräkt.

Att Florodyl innehåller klorofyll kan man höra på namnet.
Man blir frisk i munnen från morgonpussen till godnattkyssen.
Det visade sig ganska snabbt att klorofyll inte gjorde den avsedda nyttan att ta bort kroppsodörer. Resultatet blev att produkterna försvann ur hyllorna.
Innan dess hade dock företagen betalat miljoner till innehavarna av patentet så någon nytta gjorde klorofyllen.
Standard Vademecum hade en hel tub full med vita tänder.
Ungefär som leksakerna i paketet med Kalas-Puffar kanske?

Här kraxar olyckskorparna i form av två elaka tanter, eller kärringar kanske man kan kalla de avundsjuka gamla haggorna. Colgate ser till att den äktenskapliga lyckan blir livslång.

Pepsodent körde i många år med att pastan tog bort den gula hinnan.
Irium är ett påhittat namn, tillsatsen heter egentligen natriumlaurilsulfat.
Inte lika säljande kanske.
Så här i efterhand kan vi le åt detta och det var ju det som var meningen, -att vi skulle våga le.
Le mot någon idag, och nästa dag, och nästa....

7 kommentarer:

  1. Det här inlägget får mig att minnas den gamla filmen om Karius och Baktus som alla skolungar fick se på 60-talet. Två små tandtroll som gick loss på tänderna som värsta gruvarbetare. De bodde i dem dessutom,
    Oj vad jag tyckte synd om dem när den elaka tandborsten kom och raserade bl a deras lilla balkong (tror jag att det var). En tsunamikatastrof i miniformat.

    Pedagogiskt? Näe.

    SvaraRadera
  2. Vad roligt att se all gammal reklam och att läsa dina kommentarer du skulle jobba i reklambranschen med ditt ordassocierande:) Du skulle besöka min tandläkare!!! Det är som att komma in i ett museum, han samlar på gamla saker som har med "branschen" att göra. Han har också många roliga affischer och skyltar, ska fota nästa gång jag ska dit.

    SvaraRadera
  3. Gula hinnan borstas bort, var det Björn Borg som gjorde reklam för det, eller minns jag helt fel?

    SvaraRadera
  4. Christina: Den filmen fick vi aldrig se. Det kanske var lika bra?
    Cinna: Ett jobb i reklambranschen vore inte dumt. Nu ser jag fram emot att du besöker tandläkaren.
    Carina: Jag är osäker vad det gäller Björn Borg.
    Björns och mina kvinnoaffärer gick hand i hand under ett antal år på något mystiskt sätt. Jag längtar inte tillbaka till Loredana-tiden.

    SvaraRadera
  5. Hm... Det är ju svårt att säga vad det kunde vara i klorofyllen som skulle kunna skydda tänderna. Om det nu ens var riktig klorofyll och inte bara grön färg (vem minns Surf med blå och gröna kraftkorn?). Men det jag mest tror gjorde att folk inte ville ha den gröna tandkrämen var nog just det att den var grön. Det kändes nog konstigt att stoppa det i munnen helt enkelt. Vi är känsliga när det gäller färger, och framför allt färgerna på det vi ska stoppa i mun. Tandkräm ska vara vit eller möjligtvis ljust turkos. Eller genomskinligt färglös.

    Gula hinnan - det är känt - borstas bort med Pepsodent! :()

    Kul inlägg!

    SvaraRadera
  6. Jag minns Surf med kraftkorn. Det var inte heller något man stoppade i munnen.

    SvaraRadera
  7. Jag ler mot dig, och önskar en trevlig helg!

    SvaraRadera