Livet hemma

Det händer mycket nu.
För någon vecka sedan var det ett hemmahos-reportage i Skånska Dagbladet.
En bra artikel, bra bilder och Balder Karlsson i högsätet.
Alla inredningsreportage med självaktning har minst en renrasig hund.
Gärna lantras eller jakthund.
Thomas har en dansksvensk gårdshund och Anna har en isländsk fårhund.
Varje dag går de en långpromenad och inspekterar ägorna för att sedan ägna sig åt det goda livet.
Thomas är ofta på inköpsresor och tar hem nya saker till inredningsfirman.
Anna är idéspruta och ägnar sig åt nyskapande trädgårdsarbete.

Jag hoppas texten går att läsa.
Här är vår filosofi i sammandrag.

Radarparet i arbetsrummet där en del av alla nya idéer föds.
På hyllan en hyllning till barndomen.
Det är viktigt att plocka fram sexåringen inom sig, att  leva, leka, skratta och älska.

Inköpslista på sidan 84.

Från skräp till skatter

Pampig ljuskrona.

Tillverkad av defekta hjul från Skeppshults cykelfabrik och emballageband från Burseryds bruk. Nu undrar kanske vän av ordning om fabrikörerna i Småland har hittat nya sätt att samarbeta?

Golvlampa

Nej, dithän har vi inte kommit än, trots att Småland alltid legat i framkant när det gäller uppfinningsrikedom.
Ovan en (bortslängd) damejeanne omgjord till golvlampa. Kontrasten mellan glas, metall och spets är spännande, en frisk korsbefruktning.
Det här handlar om en utställning som heter just - Från skräp till skatter.
Bakom utställningen står två unga kvinnor, Petra Hultman och Lizette Andersson, som vill visa att man kan hitta nya användningsområden för ratade möbler, spill från industrin och sånt som många betraktar som skräp.
Jag lovar att det finns inget sunkigt över de utställda föremålen, tvärtom är allt ljust och fräscht.
Bilderna är från vernissaget och tagna med iPhone, därav bildkvalitén.

Här är ett exempel på vad man kan göra med utrangerade stolar och stuvbitar.

Serveringsfat i flera våningar är ingen nyhet, men båda jag och väna hustrun föll för valet att använda en tekopp på översta våningen. Som gjord för lakritspipor.

Det här gillar jag.
Äldre bord med trasig fanér har i mitt jobb som skaffare enbart varit en belastning.
Vem vill ha ett sånt? Svar: Nästan ingen på gränsen till ingen.
Här har Petra Hultman med hjälp av gamla annonser och lack lyckats skapa ett bord med mervärde.
Jag som har ett ton gamla veckotidningar och numera även en verkstad, jag ser ljuset i tunneln.

En närbild på bordsskivan.
Vi som är i retrobranschen känner igen en del av produkterna.

Ytterligare en variant på samma tema.
Här ett litet, en gång slitet, sideboard som med bilder och lite färg blir riktigt trevligt.
En fördel är att lådorna saknar handtag i vanlig mening, däremot finns urfrästa spår i lådornas underkant. Det ger en ren och harmonisk front.

Skräp är det som uppstår när fantasin tagit slut...
Jag hoppas att människor återerövrar sin fantasi och sin inneboende kreativitet.
Och sina gamla möbler.


Det finns mycket mer att se på utställningen som pågår i Smålandsstenar, i Torghuset,
till den 13 februari.