Hemmaljunga Diversehandel

Ett gammalt skrin daterat 1859 med spår av tidens tand.

Marit Ols Dotter eller något liknande har varit första ägare.

Jag gillar den lilla extralådan som tittar fram.
Mått 34,5 X 24,5 X 23,5 cm.
Vikt 3,6 kilo.

Rörstrand skålfat i art deco-stil, cirka 1930. 

Handmålad med snygg sparsmakad dekor.
Perfekt att servera jordgubbar i.
Diameter 26 cm, höjd 6 cm.

På tur

Nu har äntligen det vi svenskar kallar sommar infunnit sig.
Eftermiddagarna avslutas med cykelturer under stoj och glam (grannarna har möjligen ett annat namn för det) och ett friskt humör.

Vi passerar den gamla korgmöbelfabriken som ruvar i grönskan och blomsterprakten.

Till grannars och vår egen glädje kommer vi så småningom fram till obebyggda trakter.
Nåja, helt öde är de inte.
Runt kröken bor en av mina få idoler.
Den som gissar rätt på vem det är vinner ett fint pris.
En ledtråd är Maskin.

Odlingslandskapet breder plötsligt ut sig.
Jag förmodar att det sprutats någon form av gift vid elstängslet för att ta död på gräset som annars skulle kortsluta kretsen.
Resten av giftet kommer konsumenterna till del.

En giftgrön gynnare som klarat sig till dags dato.

Medlemmarna i det dagliga familjeeventet.
Vi har nu kommit fram till "Arnesa väg" som är den trevligaste sträckan på turen.

Nu är det inte långt kvar till det trygga hemmet, vi ska bara passera Mörka skogen.
Se där, ett äventyr i närmiljö.

Sega gubbar

Jag minns sommarloven på sextiotalet som tillbringades hos mormor och morfar i Älvdalen.
Sol, fiske, kattfot, höhässjor, bautamyrstackar, snickarbo, Austin A 35, hönsgård och inte minst ett överflöd av jordgubbar.
Världens godaste jordgubbar dessutom.
Inte för stora gubbar utan små och söta, perfekta till en barnamun.
Min morfar dog 1970 och efter det blev det inte så mycket bevänt med jordgubbslandet.
Landet växte igen och efter några år var det mest bara gräsmatta.
Inga fler jordgubbar.
Nada.

Min mor flyttade tillbaka till gården i början av 90-talet och bodde där fram tills sin död 1999.
Jag hälsade på ganska ofta under de åren och tillbringade många timmar på gården och i dess omgivningar för att insupa resterna av den bekymmerslösa tillvaro man har som liten planta.
Några jordgubbar blev det inte, däremot smultron, blåbär och understundom även hjortron.
Efter mammas bortgång blev besöken inte lika täta men jag hälsade på mormor och moster med ojämna mellanrum.
Nu är alla borta.

Under ett av mina sista besök såg jag de välbekanta trebladen i gräsmattan.
Kunde det vara?
Förmodligen inte.
Jag tog med mig några ynka plantor.
Väntan.....
Hopp...
Det visade sig vara smultron.
Skit och grusade förhoppningar.

Vid ett besök något år senare gick jag grundligt tillväga och med en dåres envishet, samt min tro på att det finns en mening med livet tog jag med mig en ny omgång ynkedomar.
Väntan.....
Hopp...
Det visade sig vara jordgubbar!
Kråkgårdens jordgubbar.
Och lika förbaskat goda som förr.

Undrar hur många generationer som ätit av dessa gubbar?Jag frågade min betydligt äldre (sorry broder) bror som växte upp på gården om de fanns på 40-talet?
Det gjorde dom och odlingen var tydligen gammal redan då.
Morfars mor Kråk-Lina hade också haft en liten täppa med samma jordgubbar vid ett av de andra husen på gården.

Det verkar vara en helt frisk gammal sort som smakar gudomligt och som har lätt för att sprida sig.
På bilden ser man att några revor glatt kastat sig ut i gräsmattan och att de blommar även där.
Dom generna ägs inte av något "Värsta-bolag"
HA!

Livets gåtor

Friska fläktar utan rem

Jag måste erkänna att jag inte riktigt hänger med.
Min lön har varit oförändrad i femton år men allt behövligt verkar har blivit dyrare.
En fläktrem som kostade 37,50 kostar idag det tiodubbla.
Hur gick det till?
I moderna bilar är det dessutom så ställt att en nutida mekaniker måste vara ytterligt finlemmad för att kunna komma åt att "skruva" och byta ut komponenter.
En fullvuxen människa göre sig icke besvär.
Nu är den i alla fall bytt.

Unidentified Fläsk Object (UFO)

Jag måste erkänna att jag inte riktigt hänger med.
Min aptit har varit oförändrad i femton år men allt påläggigt verkar har blivit tunnare.
Vad är vitsen med detta?
En bit skinka ska väl kunna överföras till en macka utan att man behöver använda en pensel avsedd för applicering av bladguld?
Skivan sugs upp med hjälp av pensel för att sedan duttas fast på brödet.
På medeltiden hade man tunt skinn i stället för dyrt fönsterglas
Vi testar i sommar att ersätta fönsterglas med tunna skivor, just nu är basturökt bäst i test.
Hungrig nu.

Målsnöre

Den första dagens morgon bjuder på solsken.
Världen är sig inte riktigt lik.
Färgerna är klarare, dofterna starkare och ett lugn breder ut sig i stilla takt medan jag vaknar.
Detta måste vara mindfulness tänker jag, men på svenska stavas det folkpension.
Favorithustrun, som fortfarande lever i den produktiva världen, säger ampert:
- Upp! Nu är det bråttom.
- Jag har inget jag måste göra idag, svarar jag ur djupet av mitt innersta väsen.
- Du ska skjutsa mig till jobbet, ungarna ska iväg till tåg och förskola.
- Arbete är mig främmande, mumlar jag, men familjeliv är helt OK. Jag kommer.

Någonstans däruppe vakar universum över mig.
Grannarna som sålt sitt hus kommer med skänker i form av en kanot och ett par cyklar.
Drömmarna om en lugn tillvaro på sofflocket trasas obönhörligt sönder, sakta men säkert.
Naturliv, höjd puls och träningsvärk ligger farligt nära till hands.

Nåja,
Likt våra vinbergssnäckor kan jag dagtid glida runt i den vackra tavla som vår trädgård utgör,
Jag kan kanske passa på när ingen utom jag och hundarna är hemma?
Dricka en kopp kaffe,
Vänta på snigelposten.
Läsa en tidning...lyssna på musik....se en film....

..eller som antikhunden Balder Karlsson, blicka bakåt på fornstora dagar.

Idag har jag beställt mitt intyg.
Det som ger pensionärsrabatter i tid och otid.
Inser att jag helt plötsligt kommer att ha en ordnad ekonomi.
Dagar, månader och år av monetär osäkerhet är borta.
Det har varit tuffa år för oss handlare, detta sakta borttynande släkte.
Wanja har nyligen skrivit ett tänkvärt inlägg om detta och ni kan läsa det här.

Hmmm.....
Jag skulle ju kunna börja renovera lite på det här antika skåpet?
....eller gräva en damm?
...laga en överraskningsmiddag?
...måla fabriken?
...bli kommunpolitiker?
Förslag emottages tacksamt.