REA 1970 REA

Året är 1970.
Postorderföretaget rear ut plagg som samlats på hyllorna och inte sålts i den takt som förväntats.
Idag tror jag att de hade gått åt som smör i solsken.

Eller kanske inte?
One-piecen till höger känns lite tveksam.
Den kanske passar utmärkt till fredagsmys?
De långa dragkedjorna mitt fram är väl ändå passé idag?

Det här gillar jag bättre.
Lägg märke till att modellerna ofta är Lill Lindforskt pigga och glada, eller Brigitte Bardotskt plutiga.
Bardotskt säger man inte med lätthet efter fredagsvinet.

I ett försök att intressera den yngre kundkretsen använder man sig av lite flower-power textning à la dåtidens konsertaffischer.

Om damerna är pigga, glada och plutiga, är männen av ett annat virke.
Kalsongmannen för tankarna till dåtidens terrorister.

Christer Pettersson-looken var populär.

Vad är det med män och armbandsur?
Jag läste någonstans att det första en man tittar på om han möter en annan man är dennes armbandsur.

Som nummer två kommer det kvinnliga sällskapet.
Verkligen?

Kiddemitt

E. Andersson kan ondulera och noggrant utföra hårskötsel. Vart går pengarna?

Är det någon som kommer ihåg dom här små vishäftena man kunde köpa på 50- och 60-talet?
Min åtta år äldre bror hade ett helt gäng och följaktligen tillräckligt
med material för att plåga omgivningen under dygnets alla timmar.

"Kiddemitten" har jag hört några gånger under min uppväxt.
Häftena kunde köpas i kiosker för ungefär en krona.

Här har Stig Andersson bidragit med Tiveds-hambo i visboken från 1952.
Stig skulle slå igenom som låtskrivare sju år senare, 1959, med låten
Är du kär i mig ännu Klas-Göran. Framförd av Lill-Babs.
Ännu mera känd kom han att bli som Stikkan Anderson, ABBA:s manager.

E., eller Elsa som hon hette, Andersson var ensamstående mor här i Hova,
så en del av pengarna för onduleringar gick till att fö' och klä' lille Stig.