Vi hälsade på bekanta i stan och deras jämnårige son hade fått en Crescent Bambino!
Jisses, vilken maskin! En sån ville jag ha.
Jag minns att jag exalterad sprang bredvid när kompisen Roland cyklade trottoaren fram.
Inte blev det bättre av att hans kompisar också hade Bambino. Jag var den ende som inte hade någon. Jag blev aldrig lycklig ägare till en fräsig barncykel, det blev en ordinär 22-tummare.
Men idag! blev jag ägare till en alldeles egen hoj. Lätt upphottad med egen customlack, one-off aluminiumpedaler, röd tuta, Koppartransdekaler på "tanken" och total avsaknad av bakskärm.
Här finns till och med plats för väna hustrun, det gör det inte på H-D:n.
Ett ödets ironi att det blev en kompromisslös Panna-chopper innan Bambinon?
Jag har förmodligen inte varit mogen för Bambinon tidigare.
Man ska aldrig ge upp sina drömmar.