Lyckta dörrar

I samband med städning av logen lyfte jag ut ett par vita, fula dörrar som jag glott på en längre tid.
Vid närmare kontroll var jag säker på att jag hade att göra med dolda skönheter.
För det första var en av dem riktigt tung, även för mig som är välväxt och av naturen utrustad med generösa kroppskrafter.
Se, se, vad som doldes bakom vit masonit.
En ytterdörr som fått leva vidare som innerdörr.
Fönsterglasen är borta sedan länge, men jag har gammalt blåst glas på lager.
Det här kommer att bli en riktigt vacker dörr när den är färdig.

Dörr nummer två är en dörr till ett mindre utrymme och ser ut så här.
Tre lika stora speglar gör att den kan leva vidare som något annat än en dörr.
Varför inte en triptyk att hänga på väggen?

Det gamla kammarlåset finns kvar och fungerar alldeles utmärkt.
Jag har bundit fast nyckeln så att jag inte ska behöva fundera mer på den saken.
Nycklar verkar ha en inneboende längtan efter att ge sig ut på egna äventyr.
Dom är väl som folk är mest.