Vad kan då passa bättre än att göra ett sällskapsspel i sann nationalistisk anda?
Vi börjar vid entrén.
Det skänktes till Skansen 1929.
Som synes har femtio år på en uthusvind skänkt anläggningen en viss patina.
Miras Mirakel har skrivit ett härligt inlägg här.
Den är byggd i flera plan för att illustrera höjdskillnaderna.
Dessutom ganska stor och man är rädd att förstöra något då den är ömtålig.
"Med lite hjälp av flinka fingrar, en sax och lite gummi, klister eller syndetikon smäller Du snart upp hela Skansen-kullen bara du noggrant följer arbetsbeskrivningen".
över Sollids-planen skalla?
Följ med fram, ställ dig på gången
och sjung med. Här sjunga alla
visorna av Calle Scheven,
Jungman Jansson och hans vänner,
Jungman Jansson och hans vänner,
glade kopparslagaren även -
hela gänget, som du känner.
Nå, stäm i för glatta livet,
Nå, stäm i för glatta livet,
sången ädla känslor föder.
Och poängen, det är givet,
Och poängen, det är givet,
den med tjugofem dig stöder.
Nämmen! Vicken grunka! ...flinka fingrar, en sax och lite gummi, klister eller syndetikon... Jo, någon hade. Förresten drar jag mig halvt till minnes någon rolig historia med syndetikon... Hur den börjar minns jag inte, men den slutar i alla fall med att en uppbragt bonne utbrister: Ä de inte synn de, ti kon?
SvaraRadera