Kuriosakabinett

Det sista som doldes på kärran var detta skåp med glasade skjutdörrar.
Jag vet inte vad det initialt har använts till, men tänker biologisal, uppstoppade fåglar, huggorm i en glasburk med formalin, kranium av lodjur och annat smått och gott.
Detta skåp borde passa utmärkt som kuriosakabinett.

Trailer secrets

Knallekista med lönnfack.
Hela historien hittar du här.

Kombinerad bok- och tidningshylla.
Perfekt för en etta i miljonklassen.

Pottskåpet jag tog bort hemskefärgen på 1992.
Jag känner att jag ligger lite efter med måleriarbetet?

Riktigt trevlig fållbänk.
Kommer från Tivedens urskog.

En av väna hustruns favoriter.
Härlig patina (på skåpet).

En annan favorit med patina.
Diskbänk med zinkplåt som kommer att göra tjänst i uterummet.
Det här är en del av allt som gömde sig på kärran den här gången.
Nya möbler medför nya tankar vilket i sin tur leder till en rumslig rockad i det stora huset.
Nästa steg blir att lägga upp en hel del roliga möbler på Tradera.
Allt passar inte in, något man upptäcker under resans gång.

Konsten att fylla en kärra

Jag har valt en kärra med strömlinjeformad kåpa, jämfört med flyttkärror är den mindre vindkänslig och ger bättre bränsleekonomi.
Den är dessutom suverän på vägen, otroligt följsam.
En del möbelkärror jag hyrt är närmast aggressiva och man tror att de ska rycka loss draget från bilen.

Här finns en fållbänk, ett pottskåp, en kista, ett skrivbord, ett allmogeskåp, en diskbänk med zinkho, ett stort furuskåp med glasade skjutdörrar, sant en liten bokhylla i funkisstil.
Allt tryfferat med flyttkartonger och bananlådor.
Om någon upptäcker en tom yta någonstans beror det på att väna hustrun ivrigt burit iväg de medflyttade prydnadsväxterna.

Här skymtar furuskåpet fram.
Perfekt som kuriosakabinett.

Nu känner jag plötsligt att det är hög tid att servera sig en grogg.
Under morgondagen återkommer jag med bilder på möblerna.

Tanngnjost och Tanngrisner

Dagens utdelning på loppis.
Gnistskydd i gjutjärn föreställande Tor och hans bockar, design Olle Hermansson.
Olle började arbeta som keramiker i Karlskoga 1947 och stannade där till 1960 då han flyttade till Gränna. Där verkade han under namnet "Keramik-Olle".

Glad är jag, ty ett slikt galler har jag länge velat ha.
Det kommer att passa utmärkt i salongens eldstad.

Zen Trädgård

Nu har jag låtit mig inspireras av boken om Zen, inredning och trädgård.
Vågrörelser är viktigt, berg och vatten essentiellt.
I stället för att ha en hög med gatsten har jag gjort en installation som för tankarna till urkraften i det vilda Sverige som en gång fanns.
Jag kallar den "Hammarforsens brus".
Varje sten är noggrant utplacerad enligt metoden "kasta klump" utarbetad på Karlskoga 1 avgående och förfinad under långa sommarkvällar på 70-talet.
Inomhus är övre hall i förändring och nu har turen kommit till arbetsrummet.
Vad månde bliva?

Semester?

Den här veckan har väna hustrun och jag semester.
Nu är det hög tid då det är hennes sista vecka.
Vi tog en tur till Falkenberg, som nyinflyttad vill man ha koll på närområdet.
Vi svängde av vid varje loppisskylt i jakten på utgifter som möjligen kan leda till inkomster.
Måndagar är en dålig dag, den sämsta i veckan faktiskt, av flera skäl.
Ett är att loppisar har stängt, skylten till trots.
Ett bra komplement vore en Öppet/Stängt-skylt.
Inga fynd, en semester ska ju bestå av enbart utgifter.
Jag hittade iallafall en stor bok om Zen i hemmet och trädgården.
Mycket inspirerande, ni kommer säkert att kunna se konsekvenser av den här på bloggen.
I brist på annat kan jag visa upp ett veckogammalt fynd.
Fyra nya exemplar av Optimus stormlykta.
Jag kom över dem i en fotoaffär då jag köpte ett stativ till kameran.
Otippat.

Visst är det rasande trevligt med nyskick.
Jugendsoffan får agera bakgrund tills jag fått min beställning av ljustält och belysning.

Antikbranschen är inte bara söta porslinsfigurer och antika tomtar.
De är bara en jnkörsport till tyngre grejer.
Här har vi en gjutjärnshäll till öppen spis.
Den är visserligen tung, men fullt hanterbar.

Då är det värre med denna.
Herrgårdsmodellen med en vikt på herrejösses antal kilo.
Pirran försvinner nästan och det är ingen idé att hasa omkring med halvpumpade däck.
Jag hyser en stark förhoppning om att jag bara behöver flytta den en gång till, den dagen då köparen dyker upp.

Nu ska jag fördjupa mig i Zen för hem och trädgård.

Medeltida loppis

Hova är ett av alla de små samhällen som långsamt dör i dagens Sverige.
Butikslokaler är outhyrda, skyltfönstren gapar tomma.
Men under en kort period, en dryg vecka, är det full fart i centrum.
Då pulserar byn av liv, det är den årliga riddarveckan.
Skyltfönstren fylls, det är loppis i affärer som resten av året står tomma.
I år är inget undantag, det gäller att vara tidigt ute.
Två tavlor från 50-talet var det första fyndet.
Fetkrita på sammetspapper, mer typiskt blir det knappast.
Dom här är extra kul, det brukar annars vara någon form av stilleben eller en gatuscen.
Dånande gitarr och bara bröst.

Snygga förpackningar hade man förr. Jag köpte alla jag hittade.

De var dessutom obrutna. Allt innehåll fanns kvar.
Tryck-knapparna kompletterar mina vintage dragkedjor.

En fartygsmodell, modell större.
Den här korvetten är knappt en meter lång.

Detaljrikedom.

Det ingick även en skyddande glasmonter.
Trixigt att fotografera utan blänk.
Jag väntar på leverans av ett större ljustält och tre daylight-belysningar för att slippa oönskade speglingar och röriga bakgrunder.
På första bilden sammanfaller sombreron med vår kökslampa, så kan man ju inte ha det.
Den heta damen speglar kylskåpet, en paradox om något.

Två tavlor, cirka 1900.
Ej inköpta för de måleriska motiven från tysk lantmiljö om man frestas tro det.
Nej, det är ramarna som är intressanta.
Ska man köpa nya sådana idag, då räcker inte trettiofem riksdaler långt.

Det här sitter man inte och skulpterar på sin kammare, åtminstone inte undertecknad.
Salve!